2009

Man skulle ju kunna tro att jag är på hk jämt!

De brukar vara på hk.De bankar varandras ryggar och blåser upp sig utan att det ska synas alltför mycket att de bägge vill vara tuppar. Den ena har ett bra jobb och den andra har ett mindre bra jobb, men han har bytt ut titeln så det låter bra. När Ernie är själv så kommer han alltid fram och pratar.
"Hallå Lollo-snygging, hur är det med dig? Hur mår din pappa? Han är faen min stora idol"
Det är jag-vill-att-vi-ska-vara-bästisar-stilen. När Bert är själv så hälsar han så väldigt glatt sedan han fick veta vem min pappa är. För det är tydligen också hans idol. Men när de står tillsammans, så händer något roligt. Då nickar de bara lite småartigt mot mig och om jag skulle råka blinka i just den stunden så har jag nog missat nickningen.
Åh, vad jag tycker om att studera Ernie och Bert :-))