Jag kan inte se mig mätt på denna bild. Den är från denna veckan då Emelie har varit nere i Grekland och hälsat på min älskade Nippis där hon jobbar som guide sedan flera månader tillbaka. Jag vet hur Nippis har längtat, hur hon gråtit av saknad av sin familj och Emelie. De har vuxit upp tillsammans som grannar och inte varit ifrån varandra många dagar. Nippis har sparat massor av sina lediga tid för att kunna umgås mycket med Emelie när kom ner. Varje gång jag tittar på bilden så gråter jag en skvätt för jag vet hur sanslöst mycket kärlek det finns mellan dessa vänner.

Sus som tävlingscyklat i 15 år, har missat massor i livet tycker vi. Förra gången vi skulle lära henne dricka alkohol gick det sådär. Det var någon som sa att det var inte hos OSS hon borde träna och vi fattade ingenting.
Ikväll ska vi försöka igen. Susanne och tanterna kommer hit vid sextiden och vi börjar med lite Asti.

Sus var så himla stolt över sin bruna mage som i femton år varit kritvit. Äsch, tant hade brunare men vägrade ställa upp på magbild. Ni ska ju faktiskt överleva denna blogg hade jag tänkt.

Önskemål fanns om att shota i snabb takt, men vi kollade henne lite då och då. Japp, du kan ta en shot till. Nä nä, nu blir det inget mer på en stund.

Hon trodde hon kunde fjäska för att få en drink, men tant var stenhård.

aja, bara du slutar tjata, så ska du få en LITEN paraplydrink.
Förresten så måste vi skaffa tösabiten lite underhudsfett så hon inte fryser, medans vi andra sitter varma och goa.

Tanterna cyklade in till stan och hade tur att få ett bord på "Bakfickan" för hela lilla torg var smockfullt. Kvällen gick fort och Hanne, Yster och jag fick massa ögongodis då grabbarna avlöste varandra för att komma fram och få chans att hälsa på vår cyklist.
Vi bestämde att nästa kurs ska bli "hur man raggar i baren" men vi har ännu inte kommit på vem vi ska anlita som lärare, för själva suger vi ju ganska duktigt på det ;-) Avslutet för tant blev iaf på hk där jag träffade Jessica och Hannah. Puss på er sötingar.
På hemvägen stötte jag på Kim och han hälsade glatt på "tant-shot" Jaha, jag har varit i "shotluckan" 2 gånger och redan fått ett namn. Halmstad ÄR för litet.

2009

Tomas Ledin spelade och eftersom Solgården bara tar 2000 personer, har det varit slutsålt ett tag. Varje dyna var knökad med folk och Ledin spelade, vinkade och pratade även med alla oss som satt utanför.
Vi var SÅ glada att vi inte hade köpt biljett och stod därinne, för han var inte speciellt bra och efter en dryg timme var allt över. Men vi fick nästan 3 mysiga timmar med mycket skratt och sand mellan tårna.

Efter att vi sopat våra sandiga fötter, kastat in brassestolar och picknickkorgar i garderoben, varit på damernas och målat på mer läppstift så gick vi in på Tylöhus och beställde varsit glas rosé. Sedan stod vi och hundra andra i pianobaren. VILKET ös! Jag säger bara att har ni inte varit i pianobaren innan så måste ni gå dit! En man kallad Magnus spelar och sjunger goa festlåtar timme efter timme. Jag har sagt i fyra år att jag vill dit, men det har inte blivit av. Detta var verkligen inte sista gången!!

På Tylösand blir det inte så mycket med ansiktet uppåtvänt mot solen, för där finns alldeles för mycket ögongodis.
Kaffet kallnar, mjölken surnar, frukten ruttnar men rosévinet hålls kallt hela dagen. Gäller att prioritera här i livet.

När vi skulle öppna Astin och njuta av ett glas till jordgubbarna så flög korken iväg av sig själv. Halva Tylösand hörde att tanterna var på G.

 
Halv fyra gick vi upp och tog plats, köpte hamburgare och öl. Sedan diggade vi loss till bandet.
De tio minuterna som det i vanliga fall tar att gå från Solgården hem till Benne tog oss tanter 1 timme och 20 minuter. Vi fällde upp våra brassestolar lite här och var och tog några vätskepauser i de rosa glasen med det fortfarande kalla rosévinet.
En kvinna i vår ålder talade om att hon var riktigt avundsjuk på våra skratt och vårt liv då hon gick förbi och frågade om hon fick ta ett kort på oss som vågade ha så roligt.
Hemma hos Benne fick vi duscha, sätta på både ansikte och kläder innan vi blev bjudna på mat.
Självklart blev det några shot efter maten om någon undrar ;-)

CM som åter igen sitter vid sitt piano och drar låtar så allt folk hänger på, hade hållt på ett tag innan vi kom dit. Fullt ös vid pianot, ren katastrof i baren. Även detta år är det bara två personer i baren som får mycket skit av folk som tycker det går alldeles för långsamt. Jag tröttnade och tog med mig två glas på direkten. Ville inte missa fler låtar vid pianot :-)

Nu har tant en vilodag för att orka med helgens bravader. Man är ju liksom inte 20 längre :-@

Vi var på Pio-country club och firade Magnus 50-årsdag. Vi spelade krocket och njöt i trädgården av massa MUMM Champagne, tonfiskbitar med wasabikräm och en hel del annat gått på tilltuggsbordet. Minst tre gånger kom servitrisen och fyllde på våra champagneglas, så ingen av oss 28 gäster gick törstiga i kvällssolen.

Vi som satt vid vårt bord var samma som hade spelat krocket tillsammans i trädgården och vi sjöng alla snapsvisor både högt och oblygt. Till förrätt fick vi halstrad piggvar med bläckfiskcremé. Varmrätten var färsserad fasanbröst och till dessert fick vi en bit appenzeller med persikor.
Till dessa tre rätter så var det naturligtvis tre goda viner eftersom
Magnus är en vin-livs-njutare.

Sedan var det jordgubbstårta och drinkar i trädgården.

2009

Vi valde annan after beach idag och inte Tylösand.

Allihopa sprang glatt i och badade. Jag trodde att Rajko var ett säkert kort med mig på land, men han föll för löftet om en öl efter badet.
Jag krävde både öl och en jäger för ett dopp.
Blev lite nervös ett tag att någon faktiskt skulle ha jäger med sig,
men jag klarade mig :-)

Sedan gick vi upp till golfklubben. Mysfaktorn är mycket högre här på denna after beach och mera familjär. Grabbarna stod på green och fick med sig hela publiken vilket kan ha rört sig om ca två hundra.
Minns ni "Du & Jag" när de faktiskt var bra och hade roligt på scen?
Så bra var dessa grabbar. Enormt duktiga på gitarrerna och sjöng bra gjorde de också. Yippi för grabbar som tycker det är roligt att roa.

2009

Vi var på Lena PH och Orups konsert på solgården.

Mamma mia vad denna karl är snygg, sexig och bra.
Jag har tyckt att han sett sliten ut tidigare, men det gjorde han verkligen inte igår. Tant får fula tankar ;-)

Vi fick tag i ett ståbord som vi släpade fram till scenen. Kanonplatser och roligt folk runtom oss. Vi var helt enkelt på topp.

Sonny var jättegullig och körde tanterna till Tylösand. Han ringde en kompis för att denne skulle få höra ljudnivån i bilen och få lite sympati ;-)
Sången som Yster sjöng innehöll inte många rumsrena ord och chauffören hade lite svårt att fokusera på vägen.

Laget och hejaklacken ska träffades för mat, dryck och gapflabb.
Tant som valdes ut till hejaklacksledare bestämde att rosa skulle vara Halmstads färg. Alla i klacken skulle ha något som gick i rosa. En ros som lånats av mig, en sjal eller kanske en blus. Vi hade även rosa skumpaglas med rosé i, för att heja fram vårt lag med ramsor och pepping var minsann ingen lek, varken för hals eller själ. Minsann. Banderollen som är sydd av Kimsan och mig här hemma i köket användes flitigt och var värt varje stygn och bloddroppe.
Heja Halmstad först i mål, vinn till vårat segervrål. Halmstad Halmstad Halmstad.

Vi 20 personer som åt, drack och kollade på programmet. Vi skrattade så vi skrek. Jag är kanske partisk men jag tycker att vårt lag var de som vågade bjuda mest på sig själva. Nu när det börjat sändas på tv så kommer jag droppa några bilder då och då som tagits under inspelningstiden och som jag inte fått visa innan.
Yster, eller jag menar Plums-Maria har fortfarande kvar några blåmärke som minne från hinderbanan :-)

Luffi fick ett bryt när han hörde och såg sig själv på tv. Han är ju ingen idrottsman som Rickard Sjöberg sa. Luffi talade om när laget träffades första gången att han hade inga gympaskor utan bara klackaskor. Håret är viktigt och när kameran var avstängd så ropade Sjöberg över hela parken till Luffi att han borde gå och spraya frisyren :-)

En väldig tur att våran Peter som jag nu döpt till Snygg-Peter inte skadade sig under tävlingens gång. Denna skada fixade han själv till i förrgår så att hans elever på surfskolan fick bära honom i land.

Peter vann Camp Molloy och har tävlat i Gladiatorerna, men han tycker ändå att denna tävling var det roligaste.
Klart han gjorde med vårat gäng!

Så här mycket applåderade tant under inspelningen.
Ringen ska jag spara som bevis på mitt engagemang.
Om ni tyckte att klacken var rosa, så vänta tills vi tävlar i semifinalen. Då har tant även sin rosa boa på sig. Inte svalt ett endaste dugg, men som sagt så gick jag in för det :-)    

Sedan åkte vi in till stan. Vi hittade ett bord på Bulls och fick ihop stolar. Trots att vi hade firat en hel del hemma med både drinkar och shot, så fick vi ner några shotar och öl till. Tobias och Plums Maria grinade inte alls illa till ölen, de ville bara vara med på kort och trodde de var snygga så här.

Antingen vita kläder och då bara vitt vin och ren vodka eller färgade kläder och jag kan dricka både rött vin och turkisk peppar. Jag drack visst inte så mycket vin igår ser jag.
Så fort jag tänker "jag får inte spilla" så är det totalt omöjligt för tant att hålla sig ren.
Den vita BH:n är lika tragisk.
Vanish är min nya kärlek.