Min alldeles underbara Peva som jag bott hos nu under pridedagarna har blivit en förebild för mig.
Stark, ödmjuk, lyhörd och med en självinsikt/kännedom som få är förunnade. Hon skrev fina ord om mig som skulle dels glädja mig och bli lite skojfriskt.
Dessa ord satte sig som en tagg i mig, alltså en tagg som jag vill bära med mig och kunna sticka in lite hårdare då och då så jag minns dem och kan tagga till mig själv ibland. När självförtroendet inte är på topp och alla andra utom jag kan, då vill jag stöta till taggen, skita i vad folk tycker och tänker i en småstad, ge jantelagen en spark i röven och visst tro att jag är någonting!!!


"Hon kom farande som en vind,berörde våra liv, glad, nyfiken, bestämd och alldeles, alldeles underbar...
En rosa boafjäder är det som syns efter dig, men i hjärtat har du lämnat avtryck.
Grattis Halmstad som får tillbaka er alldeles egna rosa primadonna Tant-Rosa...
Var rädd om henne. Annars kommer jag och ger er storsmockan!"

2008

Idag packade vi och fixade i lägenheten innan vi stack. Vi hade bestämt att vi skulle gå på Cosmonova innan vi åkte från stan men det var stängt.
Vi gick då in på riksmuseét istället, där vi vandrade omkring i nästan två timmar. Efter vandringen kände vi oss hungriga och ville äta innan vi for ut på E4an. Vi parkerade på Medis och åt lunch på Snaps.

Strax efter Norrköping var det vägarbete i 6 km. Detta betydde att vi körde 10 km/tim i ca 50 minuter. Jag funderarde på att gå i diket och plocka lite blommor under tiden.

Nu är jag hemma och möttes av en sönderblåst balla. Krukor och ljushållare har fått stryk i stormen och tydligen hade den stora scenen blåst sönder under marinfestivalen som var här i helgen. Jag fattar ingenting.
Vi har haft kannväder!