Nu ska det bloggas. Hej och hå vad de som tycker jag är för personlig i min blogg kommer sätta i halsen. Är ni redo? Ni som vill ha lustigheter kan surfa vidare.
För nio år sedan blev jag illa behandlad av en man. Riktigt illa. Så illa att jag var skiträdd och en bitterf***a i sex år. Hatade karlar och tyckte att karlar var oärliga och patetiska. Jag var hård som flinta och hade skithårt skal. Efter sex år började jag komma tillbaka. Hade slickat klart mina sår, dragit in taggarna och började titta på män igen. I två år tittade jag. Detta får inte förväxlas med ragga för det vet jag inte hur man gör. Jag visste solklart vad jag ville ha. En man skulle vara si och så och inte ditt eller datt. Så träffade jag Mr X. Efter åtta år som singel. Föll pladask och svävade på moln i nästan ett år. När de fluffiga molnen började få kanter så började även felen att hittas. Jag ville till slut ha en paus. Jag kände att detta var för värdefullt för att slarvas bort. Jag funderade fram och tillbaka på vilka "fel" jag kunde leva med och vilka "brister" jag inte ville ha i min vardag. Kon hade lämnat båset, men vi hade ändå sms och mailkontakt. Efter en gemensam frukost är det nu slut. Tårarna sprutar och hjärtat är urslitet. Jag vågade mig på en man igen, jag vågade lita på en man, närma mig en man. Det gick åt helvete. Men jag ser det inte som förgäves. För Mr X gav mig väldigt mycket och jag fick tillbaka en del av mitt gamla jag. Så jag ska gråta njurarna ur mig, rensa ur "skåpen" och sedan hitta stegjäveln och klättra upp. Jag ska måla rosa, både på naglar och läppar. Jag ska vara redo att möta Mr Y. Finns han? Såklart han gör!