Lilleman fyllde år igår. 25 år! Mama Mia, min yngsta är tjugofem. Det firade vi i lördags. Vi var nästan tjugo personer som samlades klockan sex hemma hos honom. Där bjöd han på öl,cider, vin och skumpa innan vi tog oss till stan.

De bokade borden var på Norre Port. De beställda/önskade två långbord blev vi blåsta på och fick istället fyra bord. Ingen flagga och inte ens dukar fick vi. Tur att Pontan då har en morsa som styr upp med servetter och flaggor ;-) Pizzan som jag tog var den ogodaste jag ever smakat och jag kunde bara ta några tuggor. Jag är verkligen inte kräsen, så ni vet. Tjejerna som serverade var...ja jösses. Så vi var ganska eniga allihop om att det skulle dröja länge innan vi gick dit igen. Fast vi kan ju haft otur. Eller?

Sedan gick vi till Mårtenson. Hela gänget, gamla som unga, stod och röjde på dansgolvet i schlagerbaren. Jag såg Pontans tårar i ögonen en stund och blicken han gav mig sa "mamma, jag kommer aldrig glömma denna stund" Det värmer ett mammahjärta minsann.

På söndagen så kom ongarna med sina respektive och vi fixade en brunch tillsammans. Äggröra, bacon, gott bröd och goda pålägg. Massa juice och ännu mera mjölk. Allt detta serverades tillsammans med massa säärlek.

.        

Sedan ägnades resten av den sena eftermiddagen och kvällen till soffhäng. Jag var helt slut. Fast det var ju inte så konstigt. Firat son i två dagar OCH haft en tjugofemårig förlossning på morgonen. Rättare sagt 08.00 är han född, min älskade mini-svullo och Lill-Buddha.