Tobias och jag dejtade på Hk. Vi skålade i bubbel och firade hans nya jobb som servicerådgivare/kundmottagare för Audi, på Motorhalland. Efter många intervjuer, tester och fina referenser, så erbjöds han tjänsten, tackade ja och skrev papper. Gött!
Vi hade roligt på Hk och när Hanne och Heidi slöt upp, så skrattade vi asgott i några timmar. Sedan tvingade jag mig själv att åka hem eftersom pigg var ett adjektiv som skulle stämma på mig dagen efter.

Ser framför mig hur jag skulle reagerat om jag sett något av mina barn stå i tv och prata med mat i mun OCH stoppa kniven i mun!! Testamentet hade genast skrivits om, nu när jag inte kan dra in på lördagsgodis längre.

Det första skottet gick då jag äntligen blev nöjd med min lila hårfärg. Hur många veckor har det tagit? Massor! Jag frågade min förstfödde om det var ok att en snart föörtitrettonåring har denna färg och han tyckte jag var cool. Så nu ska jag vara cool ett tag.

Andra startskottet gick när Glenda kom hit för att titta på Let's Dancefinalen. Jag hade fixat mat som vi intog i soffan, framför tv:n. Jag var ganska likgiltig ang vem som skulle vinna, för jag gillade bägge två. Efter maten introducerade jag kaffegök i Glendas liv.

Tredje startskottet gick när vi inte väntade på resultatet, utan åkte in till stan. På foxen spelade Lemnells och där var så sjukt knökat med folk. I baren stod där två som jobbade. Alltså tog det ca hundra timmar att få ett glas vin.
Fjärde startskottet gick då jag dejtade Rune, Charles och Dag igen. De hade varit på Pio och ätit gott. Dessutom njutit av ett gott vin från 1990. De kan de grabbarna.
Femte skottet gick då Hk fick sitt besök. Musiken var skitdålig, men där var mycket folk och mycket folk man kände. En jag dock inte hade koll på var mannen som jag trängdes med i baren. Han tittade på mig och sa: Nej men det är ju Tant-Rosa, jag läser din blogg varje dag, så varsågod och gå före mig. Hur glad blev kärringen då tror ni? Inte för att få komma före i baren men att en okänd man "läser mig" och gillar det han läser. Glädje liksom. Kvällen slutade efter att Chrillan och jag åt på Donken. Nyttigt och nödvändigt. Väldigt.

Han gick in för att baktala och ge falsk information just för att sabba. Det lyckades inte och jag är skitglad idag! Stolt och glad morsa kan ni kalla mig!

...så jag ska gå ner i hallen och ta lite bilder, sa Arne. Inte utan mig, svarade jag och flög upp från kontorsstolen. Det visade sig att det var de unga unga grabbarna som hade börjat. Tickan och de andra hade inte satt igång ännu.

En mysig och rolig torsdag drabbade mig igårkväll. Först hade jag några härliga timmar på Bullen tillsammans med Nette, Sigge och Else. Räkmackan hade Nette saknat sedan tidigt 1800-tal och den satt som en smäck. 

Eftersom Rune, Charles och Dag kommit till stada för en traditionell golfhelg, så dejtade jag dem på foxen. Det är grabbar som skiter i att beställa in glas utan kör på flaskor och hinkar och vinet vi drack om och om igen var riktigt gott.

Lika god var inte dagens väckarklocka kan jag meddela.

Vet ni hur god denna är?! Jag som inte gillar cider för att det är för sött, kan sörpla på denna hela sommaren. För två år sedan hette den Beach när den kom. Nu heter den Vattenmelon. Mathilda sparade inte heller på isen då hon trugade på mig denna. Nu behöver inte kärringen trugas mer.

...de där dagarna man mår "bara sådär" Kroppen är seg, stel och trött och det mesta går emot en. Såna två dagar har jag haft nu. Gråten sitter i halsen och ljuset i tunneln är jäkligt långt bort. Då har jag tänkt att det finns de som har det faen så mycket värre än jag. Det hjälper ibland och ibland inte. Något som däremot hjälpt är svängig go musig. Töntig dansbandsmusik är sjukt underskattad då det gäller humöret. Så tack Perikles och Lasse Stefanz för att ni peppar mig. Sedan så finns det dem som har det riktigt jävligt också...