Jag nämnde i förra inlägget att vi brukade ha tävlingar på krogen. Varför har vi inte det nu för tiden för? Tror jag ska ändra på det. Iaf. Jag tänkte jag skulle berätta om några av dem. Vi hade olika tema varje gång. En gång tävlade vi om vem som vågade ha djupast u-ringning, vilket jag vann. Annan gång samla på sig flest visitkort, vilket jag inte vann. Jag vann inte heller den gången då vi skulle lämna in en lapp i baren där vi hade bett tre personer rita ett hjärta, ett vinglas och en snopp. Tyvärr gav jag snoppuppdraget till Jörgen Persson och han var lika noga med att rita dit pubeshår som med att putsa sitt pingisrack. Tror jag. Iaf, så såg han till att jag förlorade och fick bjuda på skumpa på stranden. Åh, vad jag led liksom. Kall skumpa på en varm strand med roliga brudar. Vilken pina.

Jag har alltid gillat bruna ögon. Troligen för att jag har blåa själv. Jag provade en gång en blå lins och insåg först då att mina blåa är jädrigt blå. Är dock inte alltför blåögd. Iaf. För flera år sedan så önskade och fick jag, bruna linser i fölsepresent av Tobias. Paketet innehöll en cd-skiva med låten "Brown eyed girl" så jag fattade liksom. Det var på den tiden när Tobias jobbade på Synsam och Nonne och Adam ägde det. Adam kollade min syn och jag fick prova linserna. Då Adam sa att jag kunde hämta dem på måndagen så talade jag om för honom att det inte var att tänka på, för jag ville ha dem dagen efter eftersom det då var fredag och jag skulle ut. "Men Lollo, vi har dem inte hemma. De kommer först på måndag"fick jag höra "Du har ju dessa, de jag just provat" hävdade jag och fick då veta att de var demo och att det t om stod demo i dem. "Det skiter jag i" sa jag, för jag hade bestämt mig. Så med mina demolinser hade jag skitroligt hela helgen och självklart var standardfrågan i barerna" kan du läsa vad som står i mina ögon?" För det kunde man faktiskt och om man tittade noga, så såg men de gula bokstäverna. Det var under samma period vi brukade ha olika tävlingar på krogen. Ja jösses, det var tider det. Både bruna och blåa tider.

Jag skrev ett långt inlägg om vår fredagkväll/natt. Just när jag skulle kopiera och klistra in, så spratt tummen till över ajfånens skärm och puts var inlägget borta. Så jag slänger ut lite bokstäver så kan ni sortera själva. Ni har fria bokstäver att berätta om min/vår kväll. Hö hö...

dhöoishfoåpI woefiofw whcäiapif   awhscfoiawie87qd   ptohäpopo<y  tqfswifl  uwacwä

GwOUOUAF EHFHSEOIGHOI  hfoihooo  howhfow...

Ja, det har ni rätt i. Det är minsann inte alla ställena som har en glad och välkomnande Adam i dörren redan klockan sex en fredagkväll. Håller med, det blev alldeles för mycket vin igår. Men det är inte mitt fel. Det är andras fel. Liksom. Ja, jag vet. Så himla gulligt av min förstfödde. Säärlek. Vad bra ni skriver förresten. Ni kan kanske skriva om resten av min helg. Blir nog inte svårt eftersom den ska bli lugn.

Äntligen börjar programmet och det innehåller Orup och Carola. Mama Mia vad bra det kommer att vara. Vilka låtar liksom. Imorgon är min plan att vakta soffan och kolla premiären. Ikväll är min plan att inta det bokade bordet på Foxen med goa brudar, men först ta ett glas vin på hk för lite snack och skvaller. Eftersom jag inte orkade färga håret igårkväll, så fick jag stiga upp i ottan idag. I den sena eftermiddagen ska jag ha en skitsnabb vapenvård, för skavt nagellack går som ni vet fetbort hos denna kärring. Intressepil i ögat? Slit ut den och ha en kanongoer helg. Kram på er

.  

Nu har jag vid två olika tillfällen hört att "Kvinnan har den sexualitet hon önskar sig" Då har de minsann inte träffat denna kärring. För jag tänker på min s k sexualitet varje dag. Bristen på den menar jag ju såklart. Jag vill verkligen. Men tydligen inte mycket nog eftersom jag har krav. Jag kräver nämligen finess, för jag är konservativ utanför sängramarna. Jag vill bli förförd. Mannen får gärna ljuga för mig, det gör inget, bara han anstränger sig. Inget skit som "ska vi hem och k****a? Jag vill sätta på dig" osv. Fy faen så kasst liksom. Sedan skulle jag absolut dissa kåte Sebastian i "Bonde söker fru" också. Hur slibbig liksom? Fast jag får nog ta och skärpa mig. Jag är tydligen skitdålig på att visa signaler, vilket jag fått höra ca en miljon gånger av mina vänner. Jag SKA lära mig att signalera. Funkar röksignaler? "Kvinnan har den sexualitet hon önskar sig" Pyttsan.

Tänk så olika tänk vi har/haft om våra barn. Jag minns när Pontan var nio år gammal och tog bussen själv in till stan, medans hans bästa kompis inte fick gå själv över ett bevakat övergångsställe. Det var samma onge som inte fick komma upp och hälsa på Pontan då vi bodde i Sthlm, för att jag hade "för lösa tyglar" Jag tror att det berodde på att Pontan var min andra onge och hans kompis var deras första.

När vi flyttade upp till Sthlm så var Pontan 13 år och skulle börja i högstadiet. Han och jag tränade att åka pendeltåg, så att han skulle kunna ta tåget själv in till centrum. Efter några gånger, så bestämde vi att jag skulle gå bakom honom och bara studera. Han frågade en man en gång för att vara säker på att han steg på rätt och jag bara följde med och vi båda insåg att han skulle klara sig själv. Sagt och gjort, någon vecka senare ville han in till stan. På väg ner till stationen, så kom det en grabb som var några år äldre än honom och ville låna hans mobil med förklaringen att han hade eget sim-kort. Pontan som fattade att något var lurt, sa att han hade dåligt batteri. Killen blev lite hotfull och följde efter honom. Började hota och närma sig mer och mer. Då Pontan kom upp på perongen så gick han ifatt en kvinna i min ålder, lade armen runt hennes midja och sa "kom nu mamma så går vi" Kvinnan fattade snabbt och följde med och den hotfulla killen vände och gick sin väg. När Pontan kom hem några timmar senare och berättade historien, så visste jag att jag inte skulle behöva vara orolig för den ongen, vart han i världen än skulle befinna sig. Den tanken har jag om båda mina ongar idag. Visst är ongar olika. Det vet jag om. Tobias satte jag ibland på tåget till Helsingborg och mormor mötte honom på perongen 1½ timme senare. Då var han sex år. Jag skulle inte ens kommit på tanken att göra det med Pontan, för då hade han troligtvis hoppat av i Laholm för att han såg en rolig pinne längs spåret. Som tur är har bägge mina ongar slutat leta pinnar och står stadiga på jorden. Undrar om de vågar sätta mig på något tåg om några år då jag har vinat upp för många hjärnceller?

I lördags var det dags igen. Jag och sönerna hade vår traditonella shotfest. Jag bjuder mina vänner och de bjuder sina. Alltså en härlig blandning av folk. Vi började 2010 i liten skala och numera hyr vi lokal. Folket betalar in 50:-/person och för det så betalar vi lokalhyra, glas, servetter, ljus, snacks, snittar mm mm. I år var vi ca 50 stycken. Eftersom vi i fredags var och fixade i lokalen, så var det inte så mycket kvar sedan på lördagen. Men vi var ändå där strax efter fem. Då hann vi skära upp snittarna, hälla upp snacks och tända alla ljus. Sedan ringde vi efter en pizza som vi slajsade upp och tryckte i oss. Viktigt att grunda liksom. Folket kom och alla bjöd på sig själva.

De var raska så fort "shotsignalen" kom och de var duktiga på tävlingen som innebar att besvara frågorna vi satt upp på väggarna som de svarade lagvis, för att lära känna varandra.

Vi hade bestämt med en korvgubbe, som kom och riggade upp utanför lokalen och alla som ville kunde köpa sig en korv. Lätt att bli hungrig senare på kvällen.

Det var en riiiiktigt rolig fest och trots att det var skittufft att städa på natten, så var vi alla tre skitnöjda.
Dagen efter var det flera som mailade och tackade för en rolig fest och vi förstod att det var fler än vi som vaktade sina soffor. Jag var riktigt glad över den enorma kort vi fick av ett gäng. Smällfull korg med massa godis. Soffa, godis och tv. Så såg min söndag ut.

 
Säärlek kände jag då Tobias skrev en status i evenemanget. Verkligen fint sagt.

Nu är det ett år till nästa gång, så vi hinner vila upp oss. Fast tant har en ny plan. Ska bara klura lite på den.

Nu riggar de för Halmstadfesten som är i Arenan ikväll. Hade jag inte varit på evenemanget ifjol, så hade jag grämt ihjäl mig för att jag inte kan ikväll, utan har massa att fixa inför imorgon. Nu lutar jag mig nöjt tillbaka och hoppas att det blir bättre för varje år istället, så kanske jag går nästa år. Kanske.