...att ni har ett barn som är superallergisk mot miljarder saker. Tänk er att hen vuxit upp med att jämt, jag menar jämt måste ha f u l l koll på vad hen stoppar i munnen. Tänk er att hen en morgon äter hotellfrukost och efter hemkomst får en reaktion och svimmar, att hon följt med er hem och inte tagit sig till sin egna lägenhet. Tänk er att andningen upphör och tänk er tiden innan ambulansen kommer. Lillasyrran får in en spruta på rätt ställe. Andningen kommer igång. Mamman följer med ambulansen och pappan kör i egen bil. Tänk er att sitta i den egna bilen och plötsligt får se/höra ambulansen sätta på sirenerna och dra på för fullt, men glömmer meddela pappan att de inte gör det för att det blivit värre, utan för att de inser att de inte har helt rätt medicin, fallifall det plötsligt behövs och vill skynda sig upp. Fy faen, jag har tänkt på det miljoner gånger sedan det hände i söndags. Vilken fasa.

Denna grabb gillar jag. Han har mycket vist att säga!

Precis så känner jag med.

Han är så klok, så klok...

Just vad jag tänkt några gånger.

Jag minns också den gången jag blev kallad normal. Fy faen liksom.

He he he he...