Det har tagit honom fyra dagar i det nya hemmet att gå fram till ett fönster och kolla ut. Minsta ljud utanför gör att han gömmer sig under soffan/sängen igen. Helt ärligt så hade jag agerat på annat sätt idag om jag valt katt. Jag hade aldrig tagit en osedd och vild katt. Hur tänkte jag liksom? Han är inte social, inte rolig och inte vidare kelen. Ska vi kela så ska jag helst sträcka på mig för att nå honom. Jag har haft katt förut och de två är som dag och natt. Sune var rolig, hade stark personlighet och var en riktig familjemedlem. När jag har folk hemma, så frågar de alltid vart min Zambo är, för han visar sig aldrig. Sune ville vara med på festerna. Han ville impa på gästerna. Han var en rolig katt. Zambo bara låter mig bo hos honom. Om jag sköter mig, för annars bits han. Hans morsa är ju både rolig och charmig. Vad hände liksom? ;-)