Jag undrade:
-varför hon plötsligt fick ryggont och inte ville sova över längre, utan åkte hem
-varför hon ställde in vårt planerade evenemang för att ta emot sonen, men istället åkte hem till andra på middag
-varför hon ville prata med mig, men istället plockade bort mig som fejanvän
-varför hon spred rykte om att jag inte hälsar på henne på stan

Jag har undrat över detta. Men inte undrat så mycket att jag tyckt det varit värt att lägga energi på det.

Men nu vet jag att:
-hon tyckte jag var bossig, men inte vågade säga det till mig
-hon inte klarade att leka med mig, men inte vågade säga det till mig

Jag skrattar lite för att:
-hon bara upptar en stol på fester
-jag har fler bekantar, kompisar och vänner än hon kommer ha i fyra liv
-mina vänner flabbar åt henne för att hon bad dem välja mellan henne och mig
-jag vet att falskhet blir biten i svansen
-sanningen alltid är bäst. Alltid, alltid, alltid.

Min själ blir berörd av mina sanna vänner   

Igår var jag hemma hos Jenna. Vi åt gott, vilket jag glömde fota, så ni får en bild där faten stod. Vi fnittrade och vi skrattade. Jag kliade och jag rev nästan sönder mina underarmar. Vet inte vad det var jag inte tålde, men Jenna hade både blåa roliga tabletter och fet kortisonsalva. Dessutom tror jag att läskagroggarna hjälpte till också. Jag ledde cykeln hem de tvåhundra meterna det skiljer mellan oss och det gick bra. Idag kommer söndagen vara mysig och bra.