Jag får ett bryt varje gång hon bryter ihop. Jaaa, jag vet att vi alla är olika, att vi alla inte kan ta för oss på samma sätt. Men jag blir t o k i g på denna kvinna som hela tiden ber om ursäkt för att hon finns till. Ja, jag vet att jag borde skaffa mig ett liv och skita i att kolla på "Sveriges mästerkock" om det nu stör mig så mycket. Men jag kan ju inte missa Palle. Den söte flygteknikern. Gissa om jag hade skaffat en voodoodocka och döpt till Leila om hon sett till så han åkte ut när de två jobbade ihop?! Hon hade fått mer än en snigel på ögat då. Lätt liksom!

Mamma Karin är fortfarande inte vän med sin mobil. Jag ser ju dock att hon varje gång försöker svara mig. Det är jag ganska nöjd med.

Jag läste någonstans att någon hade skickat ett mail till fel person och att det hade blivit pinsamt. Då mindes jag ett mail som var både roligt och hemskt på samma timme. Det var i slutet av nittiotalet.
Jag satt på kontoret och hade skitmycket att göra då det damp in ett skämtmail i lådan. Det var en film där katten Gustaf satte på Pamela Andersson, då hon låg lite snyggt på mage. Jag vidarebefordrade snabbt mailet till en kompis med orden "Faen, jag har uppfostrat min katt fel, kram Lollo" I samma sekund jag tryckte på "skicka"så skrek jag rätt ut. Det kunde faen inte vara sant! Jag hade dragit iväg mailet till Pontans lärare, vilket då var en manlig vikarie. En timme tidigare hade jag mailat honom ang en grej i skolan. Ett mail som jag hade avslutat med "Med vänlig hälsning Louise, Pontus mamma. Nu fick jag skicka ett tredje mail med "flåt, flåt det gick lite snabbt där, vänlig och skämsig hälsning, Louise" Två dagar senare stod jag öga mot öga med honom för ett sedan länge planerat utvecklingssamtal. Ett samtal jag lätt ville sälja bort. Men det visade sig att han hade humor och hade skrattat en stund. Gött liksom.

Undra om mina frukostägg är hårdkokta? Sätter på platta och kastrull och går sedan och sätter mig i soffan. Hör inte koket, minns inte spisen, ser inte vattnet. Tröttsamt.

Det är jag på dem som heeeela tiden, jämt och ständigt blir bjudna på privata fester. De blir bjudna så ofta, så de orkar inte osa när det kommer en ny inbjudan. De skiter i att göra ett aktivt val inne i ett evenemang eller så tar de bara bort sig, utan att skriva "tack men nej tack" Jag önskar att jag blev bjuden på fest lika ofta som dem.

Rickard Söderbergs humor är helt underbar. Synd bara att han ska behöva använda den i detta sammanhang #gaytenor

Ni som gapar och gnäller över att den nya sången om "snippan och snoppen" är sexualiserad, att det är skadligt för små barn, att det är föräldrarnas jobb att informera dem och ingen annans, att de blir felinformerade, att snoppen har stånd, att barnen kan ta skada mm mm mm. Jag pallar faen inte. Låten är skitbra och jag har nynnat på den i flera dagar. Äntligen kan vi kanske kasta ordet "framstjärt" åt h-e.

"La la la la la....till och med på en gammal tant, snippan sitter där så elegant"

Jag är så himla tacksam att så många varnar för falska kopior i mailen. Annars är det väldigt otroligt lätt att bli lurad. Jag fick detta mail och hade jag inte blivit varnad, så hade jag lätt gått på det med tanke på den fina svenska de använder. Riktigt bra förfalskning är det och vad skulle vi göra utan alla vänner på fejan som delar alla varningar till oss?!