Femtioettårig kärring med högt skratt och lågt blodvärde. Slö muskulatur och vass tunga. Med lång väg till gymmet och kort stubin. Smalt ekonomitänk och bred r*v. Mycket chokladsug och litet nyttighetstänk. Kalla fötter och varmt täcke. Glatt sinne och ledsen lever. Tjock hjärna och tunn plånbok. 

Mina matlagningskunskaper ökar för varje dag och jag håller just på att lära mig att lägga kallt vatten i blöt. Min förra kontaktannons funkade inte så jag gör ett nytt försök. Håll tummarna för att någon faller i trans av dessa rader och känner att de inte kan fortsätta sin vardag utan mig. Jag kanske ska lägga till att jag är skitduktig på att laga öl, eller i allafall ställa fram den.

Det har i flera år varit mitt stående svar på frågorna. Hur önskar du att din man ska se ut? Vill du ha något i affären? Vad önskar du dig i julklapp? Ska jag ha med mig något när jag kommer? Nu måste det ju inte vara just denna mannen, eller med denna kroppen. Helst inte förresten. För han ska ju inte bara vara mörk och lång, han ska ha lätt för att bjuda på sig själv, ha massor med humor och vara man nog att klara av en kvinna med skinn både här och där. Hepp, där hade vi utopin!

Idag på kanelbullens dag så påminns jag och skrattar gott åt när R skickade ett MMS till sin man på en helt annan dag och månad. Det var hennes sätt att tala om för honom att de skulle ha barn igen. "Hej älskling, jag har en bulle i ugnen"

Det sa iaf ledaren att vi gjorde på den afrikanska dansen vi provade på ikväll. Vi var även träd, vind, vågor, trummor och andra substantiv. Salen vi dansade i hette "Himmel" men ibland kändes det inte så. Ni kan säkert ana var tanten tyckte vi var någonstans. Nä, varken musiken eller rörelserna var något för oss. Fast jag tror nog att jag hade mest rätt rörelser, för man skulle klampa på som en elefant och vifta och veva. Jag tror jag fick en tia.

Jag ska bli sambo. Eller jag blir väl inneboende hos honom som katter helst vill se det. Iaf. I slutet av oktober så ska jag dela säng, soffa och badrum med detta lilla liv. Ongarna tycker inte han ska heta Oliver, för att det är för många stavelser. Har ni några fantastiska förslag till tant?

Minns ni i september när jag beklagade mig över getingesticket och myggbettet jag hade fått på samma ställe? Hfm. Det var väl ingenting mot hur mitt lår känns nu. Baksidan av låret. Jag har nämligen varit på tantjazzen ikväll och igår mailade jag fröken. Jag skrev att jag önskade lite högre tempo och lite mera svett. Ikväll var flera sjuka och borta så det var bara Cina och jag. Gissa om jag fick mailet och önskan nertryckt i halsen? Imorgon är inte alls en annan dag, för imorgon kommer jag att tänka och känna denna kväll, varenda minut. Sanna mina ord.

Ikeas katalog har tryckts i 198 miljoner exemplar i 38 länder. I Saudiarabien har kvinnan dock suddats bort. Visst ska man ta sedan dit man kommer, men detta är riktigt räligt tycker tant.