För två veckor sedan hade Yster och jag en myskväll här. Hon hade med sig bland annat ett ekonomipaket med mums-mums. Vi öppnade aldrig kartongen den kvällen så den har stått och hånflinat åt mig i skafferiet sedan dess. När min spegel rasade så gick det ett gäng, och igår när Harietta var här och fikade så gick några till. Nu finns det EN mums-mums kvar och klockan är kvart i.

Men det är lugnt, det är ju BARA 80 kcml ;-)

   Fortfarande oktober och de har tagit fram alla julsakerna. Jag tänkte samma tanke som jag gjort de sista nio åren: Blä för julen, hoppas skiten snart är över! Men nu har jag bestämt mig, jag ska gilla julen detta år. Jag ska tycka att julen ska bli jättemysig.
Så det så. Så nu längtar jag till advent.
Ser ni att granen är klädd i bara rosa kulor och rosa band?! Jag har kollat in den KNALLROSA granen som Rusta har ;-)

  Efter maten kom sällskapsspelen fram. Marie vann en solklar seger till "scattergories" men vi skrattade så tårarna rann till "Charad" Du ska rita verbet, substantivet, något tekniskt abstrakt eller ordspråk på tid och de andra ska gissa. Jag tyckte jag fick fram verbet "smuggla" jättebra med hjälp av min resväska, överkryssade flaskor och tulltjänskemannen, men tjejerna såg en låda och en enkelsäng. Kanske jag förtjänade 2an jag hade i teckning i skolan?

  Prick klockan fyra igår kom Yster och Marie hit.
Vi började med Asti cinzano. Syster Marie gav mig en spruta innan vi hade hunnit till glas två. En spruta som jag tar var 12e vecka för att min omgivning ska få leva i en krigsfri zon och slippa simma i floder för att jag insett att mjölken är slut. Pontan var inte gammal då han förstod åt vilket håll en vanlig tisdag skulle gå. Han klappade mig på huvudet och försökte stoppa mina snyftningar där jag låg i soffan. De dämpades trots allt lite då han frågade: Mamma ska jag gå och köpa lite choklad åt dig?
Jag tycker Tobias var duktig som bodde hemma ända till han var 22 år, för under de åren borde jag haft tvångströja vissa dagar.

Jag tittar ut på min altan och ser vad som är kvar av min älskade spegel. Den har följt mig genom så många år och det är därför jag sörjer den så mycket.
Tonåren i högstadiet med platåstövlar både vita och svarta, supertajta utsvängda jeans och täckjacka.
Jag minns alla silkespolo jag hade i sexton färger. Mina pliserade kjolar, vrålsexiga byxdräkter och hur snygg jag var i mitt afrokrull kan ni ju bara ana. Jag kan nästan känna nervositeten inför första riktiga dejten, och bara spegeln minns hur länge jag stod och kråmade mig inför den. De väl intränade discostegen som Lill lärde mig där ena foten skulle bakom den andra och sedan byta och göra samma rörelse med den andra samtidigt som jag skulle vara i takt och svänga sexigt med armarna. Kan ni höra låtarna vi spelade 1975? Jag minns så väldigt väl glädjen över att ha gått över 40 kilos strecket när jag hade fyllt sjutton år och fick bevis på att det hjälpte att dricka grädde. Alla inte bara jag, hade med sig ett foto på Ann-Louise Hanssons frisyr till sin frissa och bad henne klippa likadant. Den första graviditeten månad för månad, knappt någon mage men rumpan fick knappt plats på någon stol, kortkorta kjolar i storlek 36 som jag sydde in i midjan, plastörhängen i alla omöjliga färger, svarta snygga fodral. Den andra graviditeten med ännu större röv och bomber som hade gjort Dolly Parton avundsjuk, det blonda håret som hängde en bra bit ner över axlarna. Min hemska fyrtio-års-kris då jag insåg att jag inte längre kunde ha lårhöga stövlar och magtröja.
Min älskade spegel har lyssnat i över trettiofem år på alla mina underbara glädjetjut och hemska svordomar.

Spegel spegel, du saknas mig.

  Harietta och jag var en sväng på hk och delade en sexa vingar igår. Jag ville skingra tankarna från spegeln en stund och vi har inte träffats på ett tag.
Medans hon gick bort till B&B och quizen vid niotiden så gick jag till Fox och tog ett bord. Tobias mötte upp och vi blev servade av personalen som har fattat detta med oktoberfest. Jag sjöng INTE karaoke igår. Jag har fortfarande ångest från förra veckan då jag rev av låten "Inget kan stoppa oss nu" Hua!
Kvällen blev som förväntat lugn och jag var hemma igen vid halv ett.

  Min älskade spegel gick i kras idag. Jag var en hårsmån från att få den över mig. Repet brast och den föll framåt. Alla trädetaljer och ena ängeln gick i total kras. Jag minns att mamma köpte den när jag var 12 år gammal och redan då var det en gammal fin antikvitet. Jag gråter en skvätt, känner ett jättetryck över bröstet och sörjer.
Ja, jag vet att det finns folk som fått sina hem totalförstörda, jag vet att det blev stora hack i golvet men just nu bryr jag mig inte om att tänka större utan jag sörjer min spegel enormt.

Hur många års olycka ger denna stora spegel?

Jag tror att Roger kommer bli ett av vårt nya ämne. "Hörde ni vad Roger sa?, såg du vad Roger gjorde?" På frågan "varför valde du just mig" i kvällens första avsnitt så svarar Roger: Jo, man var ju tvungen att välja några! Charmigt, jag hade verkligen fallit i trans över det svaret. "Jag är inte den som pratar i onödan och det har funkat i fyrtio år" Tydligen inte. "Jag har inte har dejtat på ca 15 år" Va, det märks minsann inte!!! Host host...

Annat var det ifjol när "bög-Peter" var med, då var det glamour, skumpa och schlagers som gällde. Då var det flirt på hög nivå.

Är jag en faghag? Jaa, absolut!
Är jag en bullbakande bonnafru? Verkligen inte!