Inte nog med att 90% av alla fejanvänner håller på att fixa och adventtrixa. Det finns även de som särskriver hej vilt. Hur mycket ska man behöva stå ut med? De har advent  pysslat, jul  pyntat, jul  städat och jul  bakat. De gör jul  ljus, lusse   bullar osv. Hur jäfla svårt ska det vara att slå ihop två ord?? Snart kastar jag en skum  tomte på dem.

När jag bestämt mig för något så ska det ske nunu. Now now som Nonne och jag säger när vi ska prata engelska. Det ska iaf ske meddetsamma och att det är cirka fem månader kvar till våren spelar ingen roll. Nu har jag köpt en husvagn så nu ska det handlas saker till den. Basta. Ni undrar säkert vilken färg jag tänker ha i vagnen?! Jag har bestämt mig för att beige struntar jag i. Anneli har varit med mig på mina inköpsresor och vi har haft det både slitigt, roligt och mysigt. Idag skulle jag köra Roger ut till mc-klubben för att hans bil stod kvar där sedan igår. I baksätet låg min knall rosa skinnfäll som jag hittat och insett att jag inte vill leva utan. Jag frågade om han frös och ville lägga på honom fällen men han började veva så konstigt med armarna och ansiktet drogs ihop i en konstig grimas. Men eftersom fällen ska vara i husvagnen och Roger säkert kommer dit på besök, så har jag inte gett upp. Mitt adventpyssel går sådär. Häromkvällen så fick jag mig en kyss. En elkyss som fick ner mig från stolen fort. Skitfort. Så jag skiter i att hänga något jämte det uttaget. Japp, jag är inte petig.

Pontan och den gamla micron är jämngamla. Faktiskt så tror jag att micron vinner med några månader. De har följt varandra i alla år. Micron har stått ut med Pontans tuschpennor som han använde och ritade på luckan då han var tre år och hans hårda sätt av luckstängning då han haft bråttom. Nu har Pontan med varsam hand burit ner den i källaren i väntan på den sista färden till tippen. In har istället en ny kommit. Den fanns varken i brunt eller beige, så jag tvingades ta en rosa. Synd, himla synd.

Min kärdotter Nippis är i Karibien som reseledare nu. Hur många blir utvalda till det stället?! Jag är så sjukt stolt över henne, fast det kan vi ta i ett annat inlägg. Iaf. Vår humor är att skrämmas. Hon har skrämt mer än skiten ur mig miljarder gånger och jag blir lika skitförbannad varje gång eftersom jag är så lättskrämd. Kolla in filmen när hon ska skrämma sin kollega. Kolla in hennes blick precis före. Lyssna på hennes töntiga fråga om han blev rädd. Jag bara älskar henne. Nää, hon skriker inte fel, det ska vara Tallå. 

Vi lever verkligen olika. Är i olika faser i livet och går igenom olika händelser. Han som ensam skött min gamla blogg gick bort för en vecka sedan. Det är så sorgligt med tanke på att han var så ung och lämnade fru och två små barn. Hennes liv har rasat. Mina tankar går till henne flera gånger om dagen.

Sedan ska jag inte alls förneka att jag även tänker mycket på min blogg. Han var ensam om lösenordet till bloggen, men det diskuteras litegrann om att dataexperter ska kunna öppna upp den, så vi får hämta våra inlägg. Självklart kommer det att dröja, för hans fru har inte direkt bloggen i fokus nu. Jag hann att hämta ca 400 inlägg som jag lagt i olika kategorier i denna blogg, innan den gamla började strula och balla ur. Jag började bakifrån, så de flesta är från 2008-2009. Det återstår drygt 3000 inlägg. Min dagbok som spänner över fem år. Jag märker ofta att jag vill in och länka till gamla inlägg. Att jag vill hämta foto från vissa händelser. Men som sagt, vi lever olika liv i samma liv och en blogg hamnar under ytligheter. Trots detta så får ni gärna sprida min nya adress för jag har tappat sjukt många läsare. Jag har tryckt upp nya visitkort, messat de som inte är på fejan, men behöver också er hjälp med att sprida ut och informera det nya. Hjälp nu världen och mänskligheten. Eller iaf tanten.

Hyltarna bjöd på "Tomtefest" igår. Chrillan och jag hade bokat en dejt på bussen ut till dem och eftersom vi inte träffats på ett tag så höll vi på att missa hållplatsen då vi satt och tjattrade. Kärringar liksom.Vi var tjugo stycken som bjöds på både julstämning och julmat. Min kväll slutade dock vid elvatiden då min kropp inte längre ställde upp.Varken roligt för mig eller de andra att jag stannade kvar kände jag. Sitta med tråkig min och bara glo istället för att mingla runt och dansa lite är inte min melodi. Så jag efterlyste en chaufför på fejan och fantastiska Jonna svarade snabbt att hon skulle hämta mig. Goa ongar det finns! Idag tog det en stund extra att veva igång kroppen och jag tror det är 97 jag ska fylla nästa gång.

Anneli kom hit före utgång. Vi skulle fira min husvagn. Cava, fix och trix innan Pontan hämtade oss och körde oss till Lilla Torg. Vi hade nämligen bokat bord på "Norre Port" Ancha slöt upp på hk och gav mig en liten grattispresent, som jag bad personalen ta hand om. En lapp skrevs så att alla andra skulle hålla fingrarna borta. Efter en stund på Foxen där vi diggat till bandet och träffat goa Jenny, så gick Ancha, Anneli och jag till Shotluckan. Vi blev serverade av Jacob och Ted. Vi fick inte samma energi och show som jag är van vid av Johan och Kim. Men min vinst på femhundra kronor utnyttjade vi denna kväll. För nya läsare, så hade Shotluckan en tävling om att sätta upp deras klistermärken runt om i stan och jag vann andrapris för roligaste ställena. Tillbaka på hk så gick kvällen snabbt. Tyvärr fick jag ta mig hem utan jacka, då någon tyckte att min var både snyggare och nyare än sin egna. Både brrr och grrr.

Eller inte. Jag hämtade Anneli igår och vi susade ner till Skåne. Jag hade nämligen hittat en husvagn jag gärna ville titta lite nämre på. För bilderna som skickats till mig och infon om vagnen såg bra ut. Stopp vid en mack för kaffe och en sån där herrejösses-nyttig-bulle. Vagnen såg bra ut. Jag hade sagt till Anneli att ju bättre hon hjälpte mig att pruta, ju fler nätter skulle hon få i vagnen. Hur många dygn blir det för 2500:-? Handslag, famntag, klapp och kyss kanske det inte blev, men iaf ett handslag. Så nu kan ni kalla mig husvagnsägare. På hemvägen stannade vi för lunch och efter en felkörning på tre mil och hysteriska gapflabb så var vi hemma. Hade tänkt mig en kväll med både dammsugning, hårfärgning och vapenvård (nagelvård för nya läsare) men det bidde inget av det. Så då vet ni vad som står på mitt schema idag. Om jag längtade till sommaren mycket innan, så är det inget mot vad jag gör nu. Sommar, kom nu för kattsingen. Jag är redo för dig. Fast det är jag ju egentligen inte. jag har ju inte köpt aluminiummöbler till förtältet ännu. Förslag på billiga ställen?