Yster och Harriet står i köket och fixar västerbotten och tacopajer.
Vi åt på min balla och lyssnade på go musik. Drog några shotar innan taxin körde oss till Adersbergsfestivalen. Millas mirakel, Micke Syd, Little Mike mm. Min mobil hamnade bland vodka och cola, så den sköljde jag under vattenkranen och inatt har den fått ligga i bitar för att torka.
Alltså blev det inga bloggbilder från mig igår.

Älskade Nippis hade sin studentbal i torsdags. Berit har sytt den vackra klänningen. Hon lyssnade på mitt råd och njöt av varje sekund under kvällen.

Åh, mitt hjärta vad jag saknar att ha dig i min vardag. Saknar stunderna du kröp ner jämte mig i sängen och sa att du ville prata med svärmor, köket som kunde se ut som ett bombnedslag bara för att du bakat en kaka. Saknar att slåss om spegeln med dig.
Älskar dig mitt hjärta. PUSS

Ann och jag var hemma hos Hanne igår. Smörgåstårta och vin.
Det var länge sedan jag skrattade så.
Ni vet, så där GAPflabbar så magen krampar och man inte får luft.
Så höll vi på i fyra timmar. Hannes sambo kom hem, stack ut näsan på altanen, sa heeeerre gud och vände igen.
Vi hann med många glas vin och ämnen.
Kan lova att vi pratade inte matrecept och barnuppfostran ;-)

Tack Hanne för en skiiitrolig kväll!!!

Min älskade Snuffe är nu singel och har fullt upp.
Kul med kompisar, tränar, solar och bara njuter.
Borta är det glåmiga, ringarna under ögonen och det dåliga humöret.

En mamma mår aldrig bättre än sina barn!

JAG ÄLSKAR DIG ÄNDA UPP TILL HIMLEN MITT HJÄRTA.

Fick se denna hemska varelse när jag kom in i badrummet igårkväll. Ensam hemma, tog snabbt ett foto som bildbevis och såg att bilden ljög, slängde igen dörren och hoppade bokstavligen upp i sängen.
Idag undrar jag: Var är den nu?

NU skulle jag behöva en stor stark ospindelrädd man.

Den doftar jätte gott!!!
Pontan fick den av mig i present och tog på den nu när han skulle ut och dansa. Västerhagens utedansbana har premär ikväll.

Jag var uppe i Stockholm för några dagar sedan för att träffa min chef.
Fick det beskedet som jag väntat mig.
Mitt distrikt måste tyvärr läggas i malpåsen för Halland och Skåne har misshandlats under en längre tid. Det har stått tomt, en IDIOT till man som jobbade före mig har dragit ner det i diket och krisen vi nu har hjälper inte till alls. Min chef (vi kan kalla honom Frank, eftersom han heter så) var noga med att få mig att förstå att inget av detta är mitt fel, att jag är helt grön och oerfaren inom detta har bara varit marginellt.
Jag har verkligen gjort vad jag kunnat och många gånger mer än det.
Men nu är det alltså över! Jag VÄGRAR att deppa ihop och tänker istället fira mitt nya liv som ska ta sin början.
Mitt tidigare problem ang kort semester verkar ha löst sig!!

POSITIVT TÄNKANDE: FOTEN I KLÄM?? JAJEMÄN!!!

Nu åker paddorna hem