Första året så användes Karl-Åkes skåpbil som min sovVAGN. Andra året användes den som barSKÅP. Detta årets tema är klart, men givetvis en hemlighet tills den öppnas upp. #längtasomfaentillsommarenochvecka27

Jag är numera inte bara ST (semesterterapeut) åt kusin Nonne. En tjänst jag hade då jag följde med henne till Turkiet i oktober. Min nya stol är som TT (träningsterapeut) Fast så mycket sittande på någon stol har det inte blivit ikväll. Jag var lammkött på gympasset och tanterna sprang runt som små fjädrar, låg och cyklade med benen i luften och kunde konsten att kordinera arm och benrörelser. Jefla kärringar. Inte en skymt av paraplydrinkar såg jag. Nä, det är mycket lättare att vara ST. Men nu har hennes arbetsterapeut sagt åt henne att hon som strokepatient bör träna och måste ha med sig en assisten. Jag tycker hon bör vila. Vila på en solsäng och äta god mat. Det är vad jag rekommenderar.

Undra om jag har någon mer tandkräm hemma? Nää, har jag nog inte. Bäst att köpa. Synd jag inte har samma tänk angående mjölk.

Jag har inte direkt varit på någon beach. Inte någon annanstans heller. Lördag och söndag har jag inte gjort mycket. Inget alls faktiskt. Förutom att jag lagade lite god lördagsmat, så har jag bara haft race. Downton abbey-race. Imorgon ska jag städa både lägenheten och mig. Högt blodtryck, vad är det?

Mahlin som jobbar på Hk, har två döttrar. Hon har jämt så jättesöta kläder på sina barn. Att de dessutom oftast är rosa gör inte mig ett skit. Kolla in så söt ongen är. Man vill ju pussa sönder henne.

Det hade vi hos Loppan och Steve igår. Mycket mat, dryck, godis, skratt och dans. Jag släckte lampan fyra imorse. Inte lika kaxig idag.

Jag som kvinna kanske inte ska tycka att denna bild är rolig. Men det gör jag. Skitrolig tycker jag den är. Flåt.

Sista tiden har jag inte vatt skitpepp på att blogga. Det har ni kanske märkt?! Jag tänker som så att jag måste blogga för er skull. Så tänker jag om. Nej, verkligen inte. Jag måste blogga för min egen skull. Om jag bloggar för er skull, så skulle det inte vara jag. Då skulle jag tänka på vad ni ville läsa och hur jag skriver. Så vad har jag då kommit fram till? Jo, jag hoppas att ni har tålamod på att mitt bloggsug ökar igen. Så jag som inte har ett uns av tålamod i mitt D N A, ber er att ha det i massor. Rättvist som faen.