Jag har dyskalkyli. Alltså jag kan inte se eller fatta siffror. Jo jag kanske kan se dem, men jag kan faen inte räkna dem. För några år sedan ville jag gå en utbildning, men var då tvungen att läsa matte. Vilket skämt alltså. Jag hamnade nere på nivån där jag skulle räkna äpplen och päron och klarade det inte. Kompisar rådde mig att skita i frukten och istället tänka klänningar och vinglas. Inte ens det hjälpte. Fatta då hur illa det var/är. Sedan gick tiden och jag hamnade på en annan kurs. Vi skulle räkna procent, lära oss excell och räkna både framåt och bakåtmoms. Mama mia som jag körde huvudet i väggen. Efter en hel dags procenträkning så gick jag inom en butik på vägen hem och såg att där var 70% på nästan allt. All kunskap jag fått under dagen var puts väck och jag tänkte som vanligt "halva priset och lite mer" Nu har jag ä n t l i g e n lärt mig att räkna procent med en miniräknare och vet hur jag ska tänka. Så glad att detta sker före min 55 årsdag!

Härom dagen såg jag på nyhetsmorgon där de räknade. Jag fattade absolut ingenting. Verkligen ingenting.

Igår såg jag denna på fejan. Det var tuuuusentals som hade svarat och nästan alla hade svarat 1 eller 4. Asså jag blir tokig. Jag får det till 7. 

7 minus 4 blir 3. 3 plus 3 blir 6. 6 gånger 0 blir 6. 6 plus 1 blir 7 . SJU!!! ???????

Matte kan dra åt helvete. Hur, jag bara undrar hur kan man vilja arbeta med siffror hela dagarna? Ge mig stavningstest istället tack.

Jag älskar när Tobias leker med kameran. Jag tycker han tar så fina bilder. Denna gång på min underbara svärdotter och hans sambo Lizette, men även på sig själv för en gångs skull.

Den frågan ser man ju lite då och då i olika grupper på fejan. Då ramlar det in massa med olika förslag. Jag är lite kluven där, för jag tycker att det är skillnad på frisörer om du ska klippa eller färga. En del frisörer är bättre på att färga än andra och de har verkligen olika nivåer på klippning. Fast andra delen av mig tänker att det måste gälla färgning. Det är ju inte många i denna stada som har frisyrer. De har hängande hår liksom. 

Jag älskar mackor. Mackor och potatis i alla former. Det är väl just det jag inte ska äta. Provade smothies till frukost i flera månader. Började äta mackor igen och fick mitt liv tillbaka. En dietist hade väl skällt öronen av mig om hen hade sett min frukosttalltik, så jag visar den bara för er. Hmm.
Önskar er en braig dag!

Såg ni "Päron i solen" förra veckan? Ensamstående föräldrar åker iväg med sina tonårsongar. Där var iaf en pappa med sin son. Sonen sa att om pappan hade bla bla, så hade han sagt några väl valda ord. Pappan undrade då vilka ord det skulle vara, men sonen ville inte säga dem. Då gjorde gubben ett misstag. Han tjatade på ongen att berätta vad han skulle sagt. Orden är pipade, så vi tittare får inte höra dem, utan får bara höra honom starkt förmana sin son om att så säger man verkligen inte och vi ser att han skäms. Skyll dig själv liksom. Jag fick skylla mig själv då då jag var på utvecklingssamtal med Pontan och vi berättade att han inte hade lärt sig någon spanska för läraren var inte bra. Han kunde bara en fras och den hade en kompis lärt honom. Hade jag varit lite lyhörd där och läst min onge, så hade jag fattat. Men nä då, jag tyckte absolut att han skulle berätta vilken fras det var han kunde säga på spanska. Både läraren och jag skruvade på oss och jag var glad för att mötet var slut. Om jag inte har helt fel så tror jag att Pontan än idag minns hur man säger "Jag vill banka en bäver"

I lördags så mailade jag en bekant och berättade att jag märkte så tydligt då hon var med en fd gemensam kompis, som jag tror hon lärde känna genom mig. Var hon själv, så kom hon alltid fram eller vinkade glatt, men var den andra med så vinkade och nickade hon lite försiktigt. Jag har noterat detta vid några tillfällen, lett för mig själv och låtit det bero fast jag ogillat det falska beteendet. Men i lördags så skrev jag det till henne, efter att igen ha sett det på fredagkvällen då jag var på Harrys. Jag fick då till svar att så var det inte. Hon kom helt enkelt inte fram till mig för hon har aldrig gillat blått hår på någon och hon var rädd att hon skulle säga det till mig. (Läs gärna meningen en gång till, för det gjorde jag) Asså, först så gapflabbade jag högt för mig själv här hemma, men sen blev jag betänksam. Jag undrade då vilken social kompetens man har och jag undrade om fler än hon tror jag skulle bry mig. Jag har färgat mitt hår många gånger. Vissa gånger längre tid för att jag trivs i det och vissa gånger kortare för att det inte känts så rätt för mig. Men aldrig att jag bytt färg för att någon annan inte gillat den. De enda jag lyssnar på är mina ongar. Skulle de säga något angående min stil, så skulle jag lyssna på dem. Jag har heller inte slutat ha mina rosor för att det inte är inne, eller för att inga andra har det. Jag säger alltid min mening om jag får frågan ang ett utseende eller stil. Annars är jag tyst. Om det inte är positivt, för komplimanger vill jag gärna strö runt så mycket som möjligt. Ärliga alltså. Enkelt liksom. Jag funderar ännu en gång på vad social kompetens innebär.

Igår firade vi Maya som fyllt femtio. Asså vi firade henne på hennes fest, men denna dag var en del av hennes present från oss. De andra startade med bubbelfrukost, inomhusgolf och bowling. Jag jobbade, men slöt upp på kvällen då vi var 18 stycken som hade bord på Harrys. En trevlig kväll med perfekt söörvis av goa Matilda. Jag jallade sedan bort en stund till Foxen, för jag ville träffa Jeanette som var nere från Göteborg. Första gången ever som Foxen inte spelade bra musik. Skitdåligt spelade han faktiskt. Fast jag lyckades ändå dricka vin. Såpass mycket att jag fick nog och åkte hem. Vem hällde i mig liksom? Idag är kaxighetsnivån inte så hög. Inte hög alls faktiskt.

Efter jobbet i fredags så stack jag till Foxen där Magda och compani var. Två glas vin och mysigt snack. Sedan gick jag in till Harrys och Håkan fixade kaffe med några chokladbitar till mig. Snick snack innan jag cyklade hem för att borsta tänderna innan Jennie hämtade mig och körde mig till Parken där jag sedan stod med Lustgårdens grejer på högskolans traditionella fest "Hjärtslaget" Mama Mia så många aspackade ongar. Fast de handlade. Antingen skämtsaker eller piskor och handklovar. Jag var hemma strax efter ett på natten och adjektivet var aptrött.