Uppackningen går inte snabbt minsann. Livet kommer emellan och i lördags var vi på Michelles roliga femtioårsfest. Vi var nästan femtio personer som hade riktigt roligt. Hur roligt kände vi igår och det var inte mycket som packades upp. Jag hoppas ni har överseende över mitt dåliga bloggande. Jag kommer snart tillbaka. Förresten, ikväll hade jag tvättstugan. Ja jösses amalia. Tre maskiner som tvättades och torkades på drygt två timmar. Jädrar, vilken fart. Nu ska jag sätta fart och dega i soffan en stund. Jalla jalla liksom.

Nu är Zambo och jag på plats i den nya lägenheten. Vi bor i kaos, lindrigt sagt.
Men nu bor vi på första våningen på andra sidan centrum. Inte längre tre trappor utan hiss och inte längre en balla med endast morgonsol. Här kommer vi att trivas. I torsdags morse ringde det på dörren. Jag hade bestämt med sju lediga vänner. De skulle hjälpa mig att flytta med start klockan 09.00 Jag skulle först bjuda på frukost. När jag öppnade dörren, så dog jag ihjäl mig. Utanför stod de sju i rosa overaller. Särlek liksom.

Det tog sex timmar att flytta allt och det var inklusive förråd. Sedan bjöd jag på mat och dryck. Vi hade en rolig och mysig dag och kväll sade de alla. Vi var trötta men mysiga liksom.

Jag sitter knappt en minut. Jag har fullt upp. Under tiden ni saknar ihjäl mig, så kan ni njuta av tavlan jag målat till er.
Från vänster: Labero, Molgan och Gud

Jag tycker att jag tömmer mobilen med jämna mellanrum. Inte bara video och bilder, utan även mail och sms. Ändå så får jag upp denna skitbild lite då och då. Grrrrr. Vad sa ni? Svältande barn på jorden?

Jag älskar reklamen från Halebop. Tjejen som är ny i klassen och ska presentera sig. Alla dissar henne genom att sitta och glo i sina mobiler och hon känner sig så himla liten och utanför. Så visar det sig att de skickar vänförfrågan till henne. De lovebombar henne rätt och slätt.

Vi hade skitroligt på Foxen igår. Plötsligt såg jag honom. Paniken slängdes över mig och jag fick ingen luft. Slet tag i Kalle som stog jämte mig och drog med honom ut. Fick skärpa mig för att få ner luft i lungorna och få slut på tårarna. Jag klarade inte vara kvar på Foxen, så Kalle hjälpte mig att få tag på en taxi. Jag såg Snälle-Bengt. Jag brukar inte svära mycket här, men dra åt helvete vilken hemsk känsla jag kände. Han brukade vara barnvakt åt Tobias. Vi ägnade många kvällar till uno-spel. Jag brukade åka med honom hem från krogen för att känna mig säker. Sedan mördade han två kvinnor. Han grävde ner dem. Han grävde upp dem, för att ta troféer. Han flyttade dem och grävde ner dem igen. Jag kan inte säga till hundratio procent att det var han, men känslan jag kände var det ingen tvekan om.
Ni kan googla på "Snälle-Bengt" och läsa om det hemska. Hua.

Igår åt vi räkor och hade roligt här. Vi var tio stycken som umgicks, åt och drack innan vi gick in till stan och festen på lilla torg. Eftersom vi gick Klammerdamsgatan upp, så blev det ett stopp på Kärven. Så himla roligt med mycket folk på stan.

Bosse i "Glada hudik" har lämnat oss. Bosse som älskade att kramas. Som tog en extrakram idag eftersom han kanske inte skulle träffa personen ifråga imorgon. Han som blev på "gladhumör" Han har lärt mig många nya ord. Bland annat gråtig och det blir jag när jag tänker på att han är uppe i himlen och kramas nu.