För nya läsare så kan jag berätta att jag gillar färgen rosa. Om ni missat det liksom.

Så det mesta jag sätter händerna/tänderna i för att pimpa, blir väldigt lätt rosa.

Första året jag åkte till Öland, på senare tid, tidigt nittiotal räknas inte,  så åkte jag själv och bodde i Karl-Åkes skåpbil. Skatan (som heter Malene och varit min vän sedan mitten av 80-talet) hade fixat en tjock madrass till mig och jag hade med mig lite saker för att pimpa till det.

 
Året efter så var bägge sönerna med och vi hade husvagn. Jag tyckte det var synd att skåpbilen skulle stå tom, så jag bestämde att vi skulle göra något med den. Det blev ett BarSKÅP. Vi hade massa god dricka som vi kunde erbjuda många på campingen.

Året därpå då det var dags för nytt ämne, så kom jag på att vi skulle ha temat InstaBIL-en osäker studio. Massa tyger, döpta till samma filternamn som på Instgram. Jag hade med många peruker och hattar att välja på och Kimsan hade hjälpt till med planchen. Vi är förresten fortfarande skyldig henne en drink för det arbetet.

Nu har jag kommit på årets tema. Ja, jag kanske borde skaffa mig ett liv, men den dagen jag inte kan fortsätta att planera för roligheter och titta på snygga karlar kan jag lägga mig ner och dö. Så ni vet.

Helgen kom och helgen gick. I fredags var vi åtta brudar som samlades hos Beate.

Vi började med vin och goda drinkar innan vi snabbt kom in på shotar. Första gången jag shotade på ovispad grädde och jag tyckte det var sådär. Jag har alltså hellre vispad grädde i både hotshot och i Mora-Nisse. Efter en taxifärd in till stan så landade vi på Foxen. Jag hade kunnat tänkt mig Hk, men eftersom mina "norska gubbar" var här för sin traditionella golfhelg, så ville jag gärna träffa dem. Där var knökat med folk och pga att jag blivit skitgammal, så blev jag i vanlig ordning trött vid halv tvåtiden och tog mig hemåt.

I lördags åkte jag ut till Mini och Steve. Vi njöt först av en god himmagjord Caipirinha och jag sa att det var tur att den var godare att dricka än vad den var lätt att stava till. Under tiden skötte Steve både spis och grill och köttet blev magiskt gott. Nutellacheesecake och en kaffe-karlsson deckade oss. Härligt att få vara trött och slö en go hemmakväll.

På söndagen lånade jag deras dammsugare och fixade till bilen. Välbehövligt. Sedan åkte vi till Falkenberg och Fynda. Där fanns såklart grejer för oss att handla. Skulle denna kärring gå tomhänt ut ur en affär? Tror inte det va! Rosa engångshanskar för en skitbillig peng. 50-pack för 19 kronor. Tant behöver en del såna när hon färgar sitt hår och dessutom var de r o s a. Hör och häpna liksom.

På kvällen hade jag tänkt att byta gardiner i vardagsrummet, men soffan ropade alldeles för högt och jag lyssnade på den. Kalla mig klok.

Jag försökte planera in en helg för roligheter. Då insåg jag att jag redan gjort det. Många gånger. Så nu har jag bara en hel helg tom, fram till vecka 28. Nästan så jag blir stressad av det. Fast ikväll ska jag inte stressa. Inte ens när jag shotar med brudarna före utgång. Möjligtvis för att blåbärssoppan kan ta slut. Kanske.

Igår bestämde Annika och jag att vi skulle ta ett glas rosé på någon uteservering. Vi bestämde oss för Solsidan, där vi träffade Annette och Marie. Efter ett tag så frös vi ordentligt trots filtar och gick in på Foxen. Där mötte söta Mikaela oss och vi intog ett bord. Även Mats hade hittat dit och han anslöt. Det blev en del minnessnack eftersom han var en bra kompis till mamma när jag var liten och det var han som startade upp "Norre kavaljeren" till ett disco för ungefär 174 år sedan. För att vara en vardag så var vi hemma sent och klockan var nästan halv tolv när vi kröp ner i sängen. Idag är Annika sämre än hon var igår och jag och en iller har inget gemensamt. Alls.

Vi var på fest i lördags. Turid hämtade oss och vi förfestade i Vallberga. Sedan fick vi skjuts till Edenbergas Bygdegård. Sådana lantfester brukar vara så hiiimla roliga för att alla umgås med alla, oavsett åldrar. Så var det inte på denna fest. Vi som förade tillsammans hemma hade roligt ihop, men andra släppte minsann inte in några kärringar i deras umgänge. Vi insåg att det var tråkiga nittiotalister helt enkelt och funderade på hur har deras föräldrar uppfostrat dem? Det fanns EN grabb som röjde runt och umgicks med alla. H a n  struntade i att vi var gamlingar när han såg att vi kunde röja vi också. Social kompetens tror jag att det kallas ;-)

Iaf fick vi skjuts hem av Christina, vilket vi var så himla lyckliga över. Lyckligast tror jag ändå att Micke G var eftersom han väntade på att vi skulle ringa efter honom när festen var slut. TACK Micke för att du hade jourtjänst och erbjöd dig att hjälpa oss hem.

Igår släpade vi oss ner i trädgården med kaffe och brassestol för att njuta av solen, men insåg att grannarna runt omkring oss hade planer på att vårfixa. Den ena skulle hamra och den andra skulle högtryckstvätta. Vi som bara klarade av fågelkvitter och lövprassel tog oss upp till soffan igen, då solen försvann och den vaktade jag sedan till kvälla. Mama Mia, det märks att jag inte är 50 längre.

Äntligen var vi bara tjejer en kväll. Det märks direkt på snacket. Vi kan kanske ha ungefär samma ämne om grabbarna är med, men det skiljer sig ganska mycket ändå. Dessutom är vi inga sladdertackor och det vi bestämmer ska stanna i rummet, stannar i rummet. Fy faen vad grabbar kan vara skvallerkärringar! Alltså hade vi en kväll utan antydningar och utan blickar. Vi hann med att vara sjukt barnsliga också. Vi hann med ganska mycket.

 
På morgonen tyckte jag att den lilla prinsessan hade sovit länge nog och satte på en låt som jag spelade för henne. Uppskattades sådär.

Fast såpass mycket att hon ändå fixade med äggröra, korv och bacon till frukost. Efter att vi hade kört fiskaren till sjön, så satte vi oss i solen med iskallt rosévin. Första för året och det var apgott. Vi kunde dessutom sitta ute och äta. Länge. Vi fick även chans att planera inför nästa helg. Tänk att det ska vara så många dagar mellan helgerna. Alltför många om ni frågar mig.

Påskafton var vi tio stycken som var bjudna på fest till Mini och Steve. Vi hade knytis och jag hade bland annat sånghäfte på mina axlar. God mat, god dryck och högt i tak. Värdparet är skitduktiga på att ställa till evenemang för det är välplanerat och genomtänk.

Fullt ös hela kvällen och frukosten satt riktigt bra den med. Kändes som hotellfrukost.

Igår firade vi Pontan. Tänk att lilleman är 26 år. Ofattbart. Vi var åtta stycken som åt och mös på hk. Sedan tog jag bussen hem och jag tror jag sov innan jag ens hade tittat på kudden. Totalt slut i rutan var jag.

Idag kom ongarna hit på den traditionella födelsedagsbrunchen. Mys!

Efteråt åkte bröderna till Väla för att shopa och mysa och morsan bestämde sig för att göra ingenting. Jag har ju faktiskt skäl att vara trött efter en hel natts förlosnning. Så det så.

Igår hann vid med mycket. Fix och trix tidig eftermiddag för att dejta på Hk klockan tre. Vi var sju stycken som åt och drack. Skratten haglade och servicen var kanon som vanligt. Efter flera timmar åkte vi hem till Lasse och våldtog hans spotify. Han ställde fram all dryck vi kunde önska oss och det var fullt drag i några timmar. Sedan åkte vissa av oss tillbaka till stan och hk där vi minglade innan vi gjorde korta besök på först Kärven och sedan Foxen. Elva timmars festande gör en trött och idag har soffan varit skön. Jätteskön.