2009

Igår låg Yster och jag på stranden hela dagen. Sedan åkte vi till maxi och handlade. Klockan sex hämtade vi upp Ysters mamma Marianne och körde ut till handikappbadet i Tylösand. Hittade en slät klippa nära gången och där slog vi oss ner. En drink före maten och grillen tändes. Sedan dukade vi upp med både grillat, kräftor och ostar.
En och annan snaps drack mamsen och jag också. Man får ju ställa upp.

Vi njöt alla tre av denna sköna kväll, men absolut nöjdast var mamsen.
Jag vet faktiskt inte hur många gånger under de drygt tre timmar vi var där, som hon sa att detta var det bästa på mycket länge, att hon inte kunde tacka oss nog. Hon lider av värmen och har lite svårt att gå och brukar ta en kall dusch på kvällarna för att svalka sig, men nu skulle hon minsann ändra på rutinen och köra hit på kvällarna istället. Skit i käppen :-)

Jag vill också vara så pigg när jag är 78 år!!

Hanne och jag åkte upp till Sus i Göteborg igår. När vi kom in i trappuppgången så sa Hanne att här är det. Jasså sa jag hur vet du det? Är det för alla skorna som står här? Nej men skylten ovanför dörren antyder det! ;-)

Sus lånar oss en egen lägenhet endast hundra meter från hennes. Ägaren till den är hennes förre tränare Klas. Han lever fortfarande i cykelvärlden och är därför sällan hemma. Under tiden vi packade upp så serverade hon oss lite TP.
Japp hon vet vad tanterna vill ha.

Vi har bråttom till stan för att vi vill hinna med så många affärer på kort tid, så Suss hon är urgullig och kör oss in till stan. Själv ska hon dona lite och vänta på Jeanette innan de sluter upp med oss.

På väg upp till avenyn så bestämde vi oss för en liten paus. Vi gick bakom stora teatern och där var vi minsann inte ensamma. Flera stycken hade tänkt samma sak. Trevligt med flera grabbar som förfestar lite innan de ska gå på Kent.

Under vår middag på restaurangen hade vi roligt och vi var glada att paret som satt jämte oss talade tyska och förhoppningsvis inte fattade vad vi pratade om. Det visade sig att en kvinna var skyldig en annan kvinna en tjuga. Ja ni vet ju.... ;-)

Där satt Hanne och jag igår. Himla trevligt, mysigt och roligt. Gittan,Per och Anette cyklade förbi.
De hann att bli bjudna på en TP och Gittan ville fotografera tant, för hon sa att det var 1996 hon senast såg mig cykla. Jag tror att det beror på att jag cyklat så fort så hon inte hunnit se mig.
Schwiiiish liksom ;-)

Vi hade bestämt träff med Kalle och Arne och mellan ölen och vinet på uteserveringen, så introducerade Jessica en ny shot för oss. En B52 utan coantrö (min stavning på den likören) Mamma mia vad den var god. Faktiskt var den lika god tre gånger.

Min alldeles underbara Peva som jag bott hos nu under pridedagarna har blivit en förebild för mig.
Stark, ödmjuk, lyhörd och med en självinsikt/kännedom som få är förunnade. Hon skrev fina ord om mig som skulle dels glädja mig och bli lite skojfriskt.
Dessa ord satte sig som en tagg i mig, alltså en tagg som jag vill bära med mig och kunna sticka in lite hårdare då och då så jag minns dem och kan tagga till mig själv ibland. När självförtroendet inte är på topp och alla andra utom jag kan, då vill jag stöta till taggen, skita i vad folk tycker och tänker i en småstad, ge jantelagen en spark i röven och visst tro att jag är någonting!!!


"Hon kom farande som en vind,berörde våra liv, glad, nyfiken, bestämd och alldeles, alldeles underbar...
En rosa boafjäder är det som syns efter dig, men i hjärtat har du lämnat avtryck.
Grattis Halmstad som får tillbaka er alldeles egna rosa primadonna Tant-Rosa...
Var rädd om henne. Annars kommer jag och ger er storsmockan!"

2008

Idag packade vi och fixade i lägenheten innan vi stack. Vi hade bestämt att vi skulle gå på Cosmonova innan vi åkte från stan men det var stängt.
Vi gick då in på riksmuseét istället, där vi vandrade omkring i nästan två timmar. Efter vandringen kände vi oss hungriga och ville äta innan vi for ut på E4an. Vi parkerade på Medis och åt lunch på Snaps.

Strax efter Norrköping var det vägarbete i 6 km. Detta betydde att vi körde 10 km/tim i ca 50 minuter. Jag funderarde på att gå i diket och plocka lite blommor under tiden.

Nu är jag hemma och möttes av en sönderblåst balla. Krukor och ljushållare har fått stryk i stormen och tydligen hade den stora scenen blåst sönder under marinfestivalen som var här i helgen. Jag fattar ingenting.
Vi har haft kannväder!

När stället vi satt på stängde, så bestämde Christer att vi skulle hem till honom. Han skulle först gå till kiosken så vi gick före. Hans man Martin som inte var så pigg denna kväll hade ingen aning om att vi skulle komma. Trots detta så öppnade han sin famn och ställde fram allt möjligt för oss att dricka. Sedan satt vi satt på deras balla och fortsatte dricka vin. Hick.

2009

Efter ett tag skulle vi vidare ovh vi hamnade på ett nytt ställe som jag inte minns namnet på. Grabbarna presenterade oss för Kayo och jag blev förvånad över hur himla fräsch hon är. Hon vinkade till vakterna och de släppte snabbt in oss. Hjälp vilket stort ställe! Jag och Yster försökte dagen efter komma på hur många dansgolv och barer det var, men vi lyckades inte. Vi kom snabbt ifrån varandra och jag gick till en bar där jag hörde schlagers (är ni förvånade) Där träffade jag till min förvåning Tobbe som var med på midsommar. Javisst ja, det var ju HANS nya nattklubb som han pratade om då. Han sa till tjejen i baren att jag skulle få beställa vad jag ville. Hör och häpna: Jag bad om vatten!!
När " Det gör ont " började spelas stod jag glatt och sjöng med.
Jag börjar kolla in folket och inser att jag står som ensam kvinna bland ca 40-50 snygga unga bögar och vi tar alla i och sjunger sjunger Lena PH.
Sämre kan man må :-)