Min förstfödde har länge haft fotografi som intresse.

Nu har han ökat tempot och fått en del beställningar. Vill ni ha era ongar, djur eller något annat förevigat, så kontakta gärna honom.

Hälsa från den stolta morsan och tänk på att ni har chans att få beställa något av

"en tidig Tobias"

Följ honom gärna på hans insta "cameraheldbytj"

och

på fejan "Fotograf Tobias Johqvist"

Jag lär mig aldrig. Varje gång jag kommer in i djuraffären på flygstaden, så bannar jag mig själv och kommer på att jag lovat mig själv att handla kattsanden på Stenalyckan. Där vill de ha kunder, där följer de med mig och visar vart jag ska och där får jag alltid ett leende.

Imorgon är det min mammadag. Då är det 27 år sedan jag födde Pontan. Tjugosju år. Fatta liksom. Jag fes ut honom, målade naglarna och drog sedan på party. Eller inte. Eftersom jag blev igångsatt med Tobias, så hade jag bestämt mig för att inte åka upp förrän huvudet hängde utanför denna gång. Typ. Jag skulle sitta i bubbelpool och sedan skulle jag föda stående. En bra plan. Den gick sådär. Pontans pappa och min kompis hotade med att bära ut mig i bilen då det var en minut mellan värkarna. Till slut gav jag med mig och när vi kom upp till förlossningen mitt i natten, så avtog de såklart och hamnade på sju minuter emellan.

Allting flöt på. Bubbelpoolen var på lagning, riskudden tog de ifrån mig eftersom jag bet i den och när de frågade om jag skulle ställa mig upp och föda stående, så bad jag dem fara åt helvete. När Pontan kom ut 08.00, så kissade han direkt. En stråle som hamnade i hans egen mun.

Jag blir förundrad varje gång jag ser kvinnor som är allerta och raska direkt efter förlossningen. De ler och de kollar in underverket. De är pigga eftersom de endast haft ett litet Kittyplåster på insidan av låret som bedövning. Jag bad att få allt de hade och gärna grannsjukhusets medel också. Hade de sagt till mig att det blev en hundvalp, så hade jag troligen blivit lika glad, bara det var över.

I tre dagar velade vi angående hans namn och eftersom han inte var det vackraste barn jag sett, så kallade jag honom Alien. Brett mellan ögonen, platt näsa, utstående öron och liten mun. Japp, en alien. Självklart ordnade han till sig efter tre-fyra dagar och blev fantastisk, underbar och otroligt söt.

Han är en äkta Vädur och har alltid strävat framåt och uppåt. Som liten började han med att klättra i trädtopparna och man kan se att han även som vuxen har sina mål och jobbar sig ditåt. Så länge han tycker det är roligt, för plötsligt tröttnar han och vill ha annat mål. Ibland har det varit svårt att hänga med i antingen det snabba tempot, eller det sjukt sega. Min älskade mini-svullo, mini-buddha som sprängde varenda kurva som bebis. Idag spränger han mest hjärtan, på ett positivt sätt. Jag har uppfostrat honom själv och jag ligger som jag bäddat. Himla gött liksom och jag är sjukt stolt över lilleman. Lavvar honom ända till himlen.

Så grattis till mig som burit honom i nio månader, uppfostrat honom till en ordentlig onge och får äran att kallas hans "älskade mamsen"

Ikväll har vi i Pridestyrelsen haft möte. Det är verkligen dags att planera och datumet för pengaansökan närmar sig ganska snabbt. Tänk om andra datum kunde rusa på lika fort.

Jag informerar och/eller påminner om att RFSL fixar en schlager, glitter och glamourfest på Roots-Norre Port 29/4. Ska bli himla roligt. Hoppas vi ses där.

I helgen har jag sett
-snabb service på Foxen
-Lollo försöka knyta slips
-förstföddes leende över ett glas gott på Bullen
-massa skit som folk envist ska dela på fejan
- falskaste leendet ever
-en del säärlek
-min tråkiga svarta garderob
-go personal på Hk
-några som från olika håll smugit hem efter bortamatcher
-mina bleka ben bli något mindre bleka
-flera sidor i min bok och (in)sett att både kyl och frys börjar bli tomma och (an)sett att inköp får ske imorgon. Hepp!

Igår blev lilleman sambo. Han flyttade ihop med flickvännen i helt nyrenoverad lägenhet mitt i centrum. Det har varit ett kontor och de lät bankfacket vara kvar. Så nu blir bankfack ett barskåp i vardagsrummet. Nästan samma sak kan man tycka. Iaf är det skitfräckt.

Inga konstigheter alls.

I fredags innan jag jallade in till foxen och brudarna, så slängde jag på mig lite parfym. Jag tog ett prov jag hade fått. Asså, fy faen vad jag stank. Jag doftade alltså inte. Det var starkt, det var asmycket och det var väldigt ogott. Hela kvällen kände jag lukten från mig själv. Aldrig mer att den kommer på min kropp. Den kommer i soppåsen istället. Hej då.