Varje gång någon säger att h*n tycker jag har gått ner i vikt så blir jag glad och bestämmer mig för att gå ner ännu mera.
Jag börjar äta och dricka duktigt. Blendar frukt och halsar vatten.
Men när jag börjat tänka på att inte äta osunt är det som om den fule flyger i mig. Då bara M�?STE jag ha allt onyttigt.
Det kan gå flera veckor utan godis och chips, men när jag ska banta, då kan jag sälja mina barn för lite chips.

Visst har jag blivit lite fetare?