Igår samlades vi alla på Fribergs konditori. Halva fiket var reserverat åt oss. Vi i Pridegruppen, några sponsorer, pressen, reklambyrån mm mm. Jag som inte är en tårtfantast tyckte ändå att tårtan smakade mumma. En viss sötma i gommen liksom.

Denna lilla stad är en riktig ankdamm. Det snackas och det tuggas. Jag har sagt och jag har inte sagt. Nu ska jag faen berätta vad jag sagt. E ni redo? Tagit fram popcornen och krupit upp i soffan? För detta är så himla viktig info och hög prio, så det slår infon om svältande barn på jorden. Det handlar om tre personer. Vi kan kalla dem Bo, Ulla och Lisa. Bo och Ulla har varit tillsammans i ca fyra komplicerade, destruktiva och struliga år. Lögner, bråk och tjafs. När det tog slut mellan dem-igen, så träffade Bo Lisa. De var tillsammans några veckor. Jag umgicks med alla tre, vid olika tillfällen och jag fick höra olika historier och tackade mitt händelselösa singelliv flera gånger under denna period. Jag hoppades att det skulle lösa sig bra för alla parter och tänkte att det är aldrig ens fel osv, för jag ville inte lägga mig i.
Lisa fick höra massa prat om Ulla från Bo. Han berättade att Ulla var våldsbenägen och kunde hoppa på och slå vem som helst, att hon var bitter, svartsjuk och en stalker som bombarderade honom med massa mess och telefonsamtal. Hon kunde mycket väl vänta utanför Lisas hem för att hoppa på henne. Samtidigt när inte Lisa var med så tjatade han på Ulla och friade till henne på gatan utanför krogen och när Ulla ifrågasatte frieriet eftersom han nu var tillsammans med Lisa, så bedyrade han att de endast var kompisar och att han sov i hennes extrasäng. En extrasäng som Lisa inte hade, skulle det visa sig. Efter några veckor så blev Bo och Ulla tillsammans igen och folk bara dog. Hur hjärntvättad var Ulla, hur dum i huvet var hon egentligen? På riktigt alltså.
Nu blev historierna vända åt andra hållet. Jo, han hade ju varit tillsammans med Lisa, men bara tre gånger och endast för att han saknade Ulla så mycket och Lisa var bra att förfesta hos, för hon brukade bjuda på mat och sprit och det var gratis. Historierna eskalerade och blev grövre ju längre tiden gick. Nu berättade Bo för Ulla att Lisa kände sig dumpad och var sårad och bitter och kunde säga massa osanna saker och ljuga ihop vad som helst. Så Ulla skulle akta sig för Lisa och absolut inte lyssna på henne.
Jag vet inte när den berömda droppen föll. Om det var när Ullas vänner tryckte upp henne mot väggen för att prata förstånd med henne och istället för att stötta sin flickvän, gick han iväg hand i hand med en annan brud för att dricka öl, eller om det var när han trodde att Ulla sov i hans säng och han gick ut i köket och ringde Lisa? Ulla hörde iaf hans samtal och Lisa hörde att Ulla var hemma hos honom. Mycket möjligt att droppen gjorde sitt då. Ulla berättade för mig och Lisa berättade för mig. Versioner som verkligen inte stämde. Så efter ett tag hade jag fått nog av alla lögner och erbjöd brudarna att träffas i min soffa. De ville komma och när de möttes i min hall så kramade de om varandra trots att de aldrig träffats förut. De lyssnade på varandras historier, som var helt sanslösa. Bo hade ljugit i dem den ena storyn värre än den andra. För Ulla berättade han att Lisa "var så ful, så han kunde bara ta henne bakifrån" och att han lätt kunde lämna över henne till sina manliga kompisar nu och Lisa fick höra saker om Ulla som är så vidriga att jag inte ens tänker skriva dem här. Verkligen berättelser som en kvinna vill höra en man berätta om sitt X och verkligen riktigt moget och ingen sandlådenivå alls. Han älskade bägge väldigt mycket och ville leva med dem livet ut. I nästan tre timmar satt de och jämförde historier och händelser."Men det var ju du som...nej du hade sagt att...fast det var du som..." osv osv. Den ena grejen efter den andra uppdagades och det var som sagt vidrigt. H u r kan en människa ljuga så mycket och så vidrigt om en annan människa? Det var efter denna eftermiddag jag tog ställning, vilket jag aldrig gjort tidigare. Tar det slut mellan ett par, så umgås jag ändå med bägge två och bjuder bägge två på fester och då är det upp till dem att bestämma om de vill komma eller inte. Lögnerna blev fler och fler och hakan föll ofta till golvet. Allt från lögner som att han känt Lisa i tio år istället för de sanna fåtal veckorna, till att han inte alls hade hånglat med en annan kvinna på en toa, trots att det fanns vittne till det. Lögner, lögner och fler lögner. Sandlådan blev större och större och hjärnan sjukare och sjukare. Strax därefter så träffade han en ny kvinna som blev lika hjärntvättat och fylld med lögner. Skillnaden mellan Ulla och Lisa var stor mot den nya. För de ställde inte till med en scen på krogen. Nej, de hade mer vett i huvudet. De hotade inte med stryk, de talade inte om att Bo skulle lämnas ifred. Ulla som numera blir illamående när hon tänker på att hon "slösat" fyra år av sitt liv på honom, skulle aldrig ever mer vilja messa honom, ännu mindre prata med honom och ändå får hon höra än i dag att hon stalkar honom och inte lämnar honom i fred. För ett tag sedan fick hon veta att hennes 15 åriga son i hemlighet mailat Bo och bett honom vara snäll mot hans mamma och Bo svarade med att inte svara, utan istället blockerade honom på fejan. Sa jag att han var femton år och rädd om sin mamma?
Jag fick höra att jag hade blivit utskälld av Bo. Utskälld efter noter, så att håret stod på ända. För att jag hade haft mage att umgås med bägge tjejerna samtidigt. Så gör man minsann inte hade jag fått veta med de höga tonerna av Bo. Troligtvis var jag på toa då, för någon utskällning har jag inte en aning om.
Dagarna och veckorna rullade på och och en dag fick jag höra att Lisa och Bo hade haft en rolig kväll på krogen och jag messade Lisa och frågade om det stämde. Jag trodde inte det, med tanke på vad Lisa sa om Bo och vad hon kände för Bo. Men det var tydligen sant. Då Lisa förvånat hade frågat Ulla hur det hade kommit fram, så frågade Ulla henne: Du vet väl att Lollo känner halva stan och att väldigt många vet om vår sits? Det kom alltså fram att Lisa hade spytt galla över Bo tillsammans med Ulla, men "i smyg" träffat honom ett bra tag. Troligtvis längre tid än någon vet. Alltså suttit och pratat en massa skit om Bo till oss, men samtidigt umgåtts med honom. Varför i smyg för oss?
Var och en gör verkligen vad den vill, bara var och en inte blandar in mig i sådan skit. Är det något jag h a t a r mer än lögner, så är det falskhet. Så jag meddelade Lisa att sådan falskhet vill jag inte ha i mitt liv. Jag sa alltså inte att jag inte ville leka med henne längre, för att hon nu umgicks med Bo igen. Det är något som jag sannerligen inte bryr mig om. Herre jösses, var och en gör som den vill med sitt liv. Jag valde bort Lisa för att hon var falsk. Jag valde bort Lisa för att hon hade fått mig att ta ställning, vilket jag som sagt aldrig gör. I början så kändes det som att jag stod med en dumstrut, men det sa flera till mig att jag inte skulle känna så och jag lydde dem. Jag valde bort henne. Det är det som är så skönt med att bli gammal, jag väljer mina kompisar/vänner och jag väljer bort kompisar. Verkligen en förmån när man fyllt skitgammal! Jag väljer alltså bort dålig energi och omfamnar härlig energi jag har bland massa goa människor. Jag är så himla tacksam för alla mina fina kompisar/vänner jag har i min vardag.
När vi nu för tiden är på krogen, så försöker vi verkligen undvika honom, vilket inte är så lätt i denna lilla stad. Fast det har blivit lättare, då han nu är portad både på Foxen och på Harrys. Hans vilja att ställa till bråk lyser lång väg och han tar varje chans han får att ställa till med bråk. Det fick tyvärr flera både se och höra igårkväll då vi var bjudna på förfest hos gemensamma kompisar. Stämningen blev tryckt och dålig flera gånger och till slut fick värden nog och kastade helt sonika ut honom. Tyvärr lyckades han grumla vårt humör och istället för en rolig kväll på stan, så åkte vi hem.
Men vad är det nu jag sagt då? Jag har sagt sanningen och det jag känner. Jag har hela tiden valt bort falskheten. Jag väljer det rosa framför det gråa och jag tänker välja det rosa fram till mina döedagar. Fast just nu ska jag välja solen. Solen i denna lilla ankdamm.

Vi började dagen med god frukost och massa mys. Fotbad och vapenvård. Framåt eftermiddagen öppnade vi skumpa som vi njöt av samtidigt som vi fixade till oss. Vi hann med ett besök på Kärven innan vi gick bort till Hk och vingarna. Sedan tog vi oss alla till Beates och Pers förfest. En till viss del skitrolig kväll.

De har a l l t i d rätt menar jag. Oavsett liksom. Därför försökte jag med denna bild och frågade om de kände sig som 25 år igen. Förstfödde svarade ganska snabbt att han kände sig som tre år. Jaha. Den kan man ju varken bli arg på eller ifrågasätta liksom.

Igårkväll låg jag som vanligt och kollade fejan i mobilen innan jag somnade. Skulle precis lägga ifrån mig mobilen då jag såg att jag fick ett mail. Tänkte att jag skiter i det och läser det först imorgonbitti, för det är säkert någon som vill ha/kräva något av mig och min trötta kropp. Men nyfikenheten tog överhand och jag öppnade mailet som berörde mig oerhört mycket och såg ut så här:

Igår var jag hemma hos Annika och hennes ongar. Vi åt och drack gott och satt länge i köket och babblade. En riktigt mysig kväll. Onsdagsmys helt enkelt.

Bye bye vidriga Chelsea!

Såå många spelare och tränare i det laget som man njuter av att se frustrerade.

Fy fan så skönt. Den jävla fotbollen samt Costa skall bli riktigt skönt att slippa i fortsättningen. Åh, vilken match. Vilka känslor. Vilka idioter (diego costa). Men vilken kämparglöd. Vilken vilja. Idrott handlar om att allt är möjligt. Att aldrig ge upp. Allt kan gå om alla kämpar tills det är slut. Ikväll har jag gråtit till PSG's favör. Gråter fortfarande. Så lycklig. Jag kan nu somna in med ett stort leende på läpparna. En glädje att få säga bye bye gnällspikar till Chelsea.

Så tycker jag. Verkligen. Eller så har jag bara kopierat in Tobias och några andras kommentarer från fejan. Ni får välja själva. Mig som riktigt fotbollsintresserad eller mig som skiter i fotbollen och istället funderar på färgen på nagellacket.

Nu har min fejanvän varit igång igen och jag skrattar högt. Uj uj vad jag behöver skratta idag. Skrattar jag inte så faller jag i koma av trötthet. Zzzzzzz...