Direktlänk till inlägg 5 augusti 2017

Döde döden, som Astrid sa!

Av tant-rosa - 5 augusti 2017 16:24

Vad tänker ni om döden? Tror ni på ett liv efter detta? Det gör jag. Jag tror inte bara att vi lever här och nu och sedan är det slut. Nä, jag tror det finns en fortsättning. Vi ska lära oss något i detta livet och sedan lära nytt i nästa.

 

Jag tror mer. Jag tror inte jag blir gammal. Förr så funderade jag på servicehem. Diskuterade med kompisar om att man kanske skulle skaffa ett eget hus och bo några stycken tillsammans och själva anställa folk som VI ville ha och som serverade oss så mycket vin och choklad vi ville ha. Nu tror jag inte jag behöver bry mig om det. Mamma, mormor och pappa fick cancer, så jag tror att jag också kommer få det. Eller så kommer jag dö för att jag inte lever det sundaste livet. Alltså tror jag inte att jag har många år kvar. Det kan slå ner mig fullständigt vissa stunder. Allt jag inte kommer få uppleva. Tid, mys och roligheter med mina ongar, tid med deras barn, få se deras ev husköp, karriärer och vardagliga liv. Det sörjer jag ofta och jag förstår hur min mamma kände det då hon skulle dö.

 

Jag har planerat det mesta. Hur jag vill ha det i kyrkan, vilka låtar jag vill ska spelas, hur jag vill ha "festen" efter kyrkan. Jag vet hur jag vill ha det och jag har skrivit ner det.

Ibland tror jag att jag bara har några få år kvar, fråga mig inte varför, men det är en känsla. Jag och några kompisar diskuterade detta för ett tag sedan och jag berättade då vad jag berättar för er. Jaha, sa en på hälften skämt och hälften allvar-då är det bäst att passa på att umgås med dig nu då, så det inte blir försent?! Ja, faktiskt. Så tror jag. Jag vill iaf passa på och njuta av min omgivning, för snart får jag inte vara med längre. Jag vet att det är tabu att prata döden och att man ska tänka att man har 20- 30 år kvar att leva. Jag vet det, men jag struntar i det, för så kommer det väldigt troligt inte bli.

Så jag tänker njuta och jag vill att min omgivning njuter av mig, för i nästa liv kanske vi inte känner varandra. I nästa liv kanske jag blir beige, rik och välutbildad.

Så kan det bli.

 

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av tant-rosa - Fredag 8 feb 16:45

Tydligen så kallas jag även ?Rosa damen? Jag blir tydligen mer och mer märkvärdig! #deskullebaraveta Märks man bor i en studentstad där det kommer och går folk. ...

Av tant-rosa - Måndag 28 jan 11:37

...på att ta foto. Jag är duktig på att sortera dem och lägga dem i album. Det är så himla roligt att ha foto. Jag var INTE lika duktig på att sortera foto och lägga dem i album när vi hade dem i pappersform. Verkligen inte! ...

Av tant-rosa - Fredag 25 jan 17:08


Visst är det så att man blir arbetsskadad i sitt yrke? När jag jobbade som teckenspråkslärare, så var jag noga att vara pedagogisk och tänkte då jag såg/hörde andra lärare att sååå skulle jag aldrig jobba. När jag jobbade med flyktingar, så var jag n...

Av tant-rosa - Fredag 25 jan 16:00


Någon som varit väldigt rädd för vad folk ska tycka och som tyckt det varit skitviktigt att ha en ren och vit putsad yta. Någon som aldrig har varit för vild eller galen, för vad ska folk tycka, har visst hoppat över staket OCH blivit påkommen. Uj uj...

Av tant-rosa - Torsdag 24 jan 09:56

Jag har inga barnbarn, men flera av mina vänner har. Det känns himla konstigt att se de ongar som man sett sedan de var små, att sitta med egna ongar. Lilly har jag känt sedan spjälsängen och nu har hon lilla Milia. Gulle ...

Presentation


Välkommen hit. Antingen har jag tvingat hit dig, eller så kollar du hellre här än städar/betalar räkningar.Glad är iaf denna kärring som bloggar om vardag,fest,mina utflugna söner och katten Zambo.

Arkiv

Kategorier

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Följ bloggen

Följ tant-rosa med Blogkeen
Följ tant-rosa med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017 >>>

Besöksstatistik

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se