Sedan förra helgen har jag hunnit med fest på min balla, färgat om både ballan och mig till höst, ätit hotellfrukost med förstfödde, ätit musslor i vitvinssås för andra gången i livet och två gånger varit på aromamassage.

Nu är det min själ helg igen. Hujedamig.

Kalle har haft sin 50-årsfest. Han och Titti frågade mig om jag ville hjälpa dem att arrangera den. Såklart jag ville. I början av planeringen, alltså i juni så frågade de mig om jag ville vara vittne då de skulle gifta sig. Om jag vill vara....? Ligger Dolly Parton i skogen?? Så plötsligt var det även ett bröllop som skulle planeras och Yster skulle också vara vittne. Som vi planerat och som vi smugit. Allt har varit superduper hemligt. På lördagen var vi, deras barn och Kalles föräldrar på Rådhuset och gifte oss. Efteråt åkte vi raggarbil till Jarlen där vi åt och till sist gick vi hem till mig och drack champagne. Sedan tog vi oss till lokalen och fixade det sista. Hällde upp bål, tände ljus osv. Gästerna fick veta först när Yster och jag som var Toasthäxor på bröllopet, drog ner ett skynke där det stod Herr och Fru R. Vilket jubel det blev och vilken fest det blev. Wow. Fast inte lika mycket wow på söndagen då vi städade.

I lördags så hade Yster och jag fixat en hemlig sääärleksfest till Kalle och Titti. Vi drog ihop deras nära och kära för en kräftskiva och lurade dit de nygifta. Det blev en kanonkväll och alla var så nöjda. Sääärleken har flödat liksom.

Vad tänker ni om döden? Tror ni på ett liv efter detta? Det gör jag. Jag tror inte bara att vi lever här och nu och sedan är det slut. Nä, jag tror det finns en fortsättning. Vi ska lära oss något i detta livet och sedan lära nytt i nästa.

Jag tror mer. Jag tror inte jag blir gammal. Förr så funderade jag på servicehem. Diskuterade med kompisar om att man kanske skulle skaffa ett eget hus och bo några stycken tillsammans och själva anställa folk som VI ville ha och som serverade oss så mycket vin och choklad vi ville ha. Nu tror jag inte jag behöver bry mig om det. Mamma, mormor och pappa fick cancer, så jag tror att jag också kommer få det. Eller så kommer jag dö för att jag inte lever det sundaste livet. Alltså tror jag inte att jag har många år kvar. Det kan slå ner mig fullständigt vissa stunder. Allt jag inte kommer få uppleva. Tid, mys och roligheter med mina ongar, tid med deras barn, få se deras ev husköp, karriärer och vardagliga liv. Det sörjer jag ofta och jag förstår hur min mamma kände det då hon skulle dö.

Jag har planerat det mesta. Hur jag vill ha det i kyrkan, vilka låtar jag vill ska spelas, hur jag vill ha "festen" efter kyrkan. Jag vet hur jag vill ha det och jag har skrivit ner det.

Ibland tror jag att jag bara har några få år kvar, fråga mig inte varför, men det är en känsla. Jag och några kompisar diskuterade detta för ett tag sedan och jag berättade då vad jag berättar för er. Jaha, sa en på hälften skämt och hälften allvar-då är det bäst att passa på att umgås med dig nu då, så det inte blir försent?! Ja, faktiskt. Så tror jag. Jag vill iaf passa på och njuta av min omgivning, för snart får jag inte vara med längre. Jag vet att det är tabu att prata döden och att man ska tänka att man har 20- 30 år kvar att leva. Jag vet det, men jag struntar i det, för så kommer det väldigt troligt inte bli.

Så jag tänker njuta och jag vill att min omgivning njuter av mig, för i nästa liv kanske vi inte känner varandra. I nästa liv kanske jag blir beige, rik och välutbildad.

Så kan det bli.

I lördags bjöd Tobias och Lizette mig på middag på stan. Vi provade den nya restaurangen som ligger jämte rondellen istan. Tobias hade varit där på ett foto-jobb för ett tag sedan och ville dit igen. God mat och trevlig service. Sedan stack vi till 3 hjärtan och njöt av dryck och en karamellshot. Plötsligt small det till och några av gänget som varit i helsingör under dagen ramlade in. Massa sång och skröl, innan vi gick bort till Harrys. En riktigt bra kväll.

Igår dejtade jag och Camilla. Först åt vi vingar på Harrys innan vi gick till Shotluckan, där Camilla ville smaka "min" shot Rosa Tanten. Efter ett glas vin på Bullen gick vi tillbaka till Harrys och avslutade sedan kvällen på Tre hjärtan. Vi mötte väldigt varierande folk och personal. En del trevliga och en del mindre trevliga. Jösses, vilken skillnad det blivit på Bullen förresten. Trevlig personal och snabb personal. Nu kan man kanske börja gå dit igen.

Asså, tiden går så hiiimla fort. Vi hittar på massa roliga saker, men vill hinna med ännu mera.

JAG HAR VARIT PÅ GES!!! Vi var sju stycken som drog iväg med min husvagn till Öland. Kapelluddens camping. Wow, så underbart vi hade det. 30 meter från vagnen till otrolig sandstrand. Ena kvällen var vi på GES. Köpte biljetterna i januari och har längtat ihjäl mig. Jag stod och lipade under konserten, så bra var den. Vi har flabbat sönder oss och vi har haft det mysigt.

Samma dag vi åkte hem från Öland, så fyllde jag år. Trist dag att fylla, då man sitter i en bil i flera timmar. Men men. Efter en intensiv vecka, efter husvagnskörning i 5,5 timmar och efter att ha packat ur vagnen, så landade jag i soffan och njöt av blommorna jag hade fått av kattvakten. Gulle. Dock inte längre än i 20 minuter, för sedan var det dags att lägga i en ny växel. Kassar och väskor fick gästerna hoppa över, för innan de kom så ägnade jag tiden till dusch, färgning av hår och naglar och val av klädsel. Hepp hepp. Vi satt på min balla en timme innan vi drog in till stan och vingarna på Harrys. Sedan stod det plötsligt en drink vid min plats. Gulliga ni. Vidare till BM och deras shotkannor, innan vi röjde på 3 hjärtan med trubaduren Jimmie. Sååå, nu har jag fyllt fööörti-sexton!

Nu är Ölandsveckan över. Den kom och den gick. Vi har haft roligt och mysigt. Detta året har jag träffat många nya människor, vilket var mitt mål. Härliga människor. Längtar såklart redan tillbaka.

Vad är det för speciellt med Ölandsveckan? Den frågan får jag ibland. Svaret är gemenskapen, som inte finns på så många ställen. De jag hänger med är alla vana vid klubbgemenskap. (All ära i alla klubbar, men just dans, där du blir van vid att ta i och umgås med det motsatta könet, är något speciellt) Antingen som tävlande eller/och som förälder. Här spelar inte åldern någon roll. Du kan vara ung i en grupp med gamlingar och du kan vara gammal i en grupp med unga. Du festar mycket, men du ballar aldrig ur. Blir det tjafs och bråk, vilket händer otroligt sällan, så kan du ge dig faen på att det är någon "utifrån" som hört att det är bra röj på campingen vecka 27. Väldigt många är vana att uppträda på ett dansgolv och är därför inte blyga eller rädda att bjuda på sig själva. De är vana att heja på varandra och de är vana att ta hand om varandra. De måste alltså inte vara skitfulla för att våga, vilket är så vanligt på alla andra platser och det är heller inte många som sitter och "fyllesnackar" Detta år har jag träffat många, för mig nya underbaringar och jag lavvar dem. Nu är det bara 11 månader kvar till nästa Öland💗🎶🎀☀️