Jag ska snart göra en rensning på fejan igen. Det finns de som a l d r i g syns på mina sidor. De lägger aldrig upp statusar/bilder, de kommenterar aldrig och de gillar aldrig. Jag gillar eller kommenterar inte deras heller, för antingen finns där inget att gilla eller så lägger de upp träningsstatusar/bilder och det vet vi ju vad jag tycker om det. Intressepil i ögat liksom. Dessutom pratar vi inte IRL heller. Varför i Agdas namn ska jag vara vän med dem på fejan då? Alltså, jag har inget emot dem och det är inga dåliga vibbar. Nej då. Men jag har heller inget gemensamt med dem. Det har hänt att jag gått in på någons sida och sett att hen tagit bort mig. Skulle jag bli sur och förnärmad då? Tror inte det. Det tas bort alldeles för lite i cybervärlden. De som lägger upp rasistiska bilder och texter åker bort lite då och då från min vänlista. Sudda sudda liksom. Fast nu ska jag ta bort disken och kattsanden. Tänk om man kunde ta bort även det med ett knapptryck. Härligt.

Kanske inte riktigt, men det tar lång tid att få ut mitt bord. Ilska, irritation och styrka krävs för att kunna dela det, så jag kan vika ut den inbyggda iläggsskivan. Svär varje gång, men nu har jag fått löfte om att smörja upp skiten. Eller vad man nu gör för att få mera glid. Jag säger ju att silikonmedlet jag säljer på Lustgården funkar mot allt. Ska kanske prova. Får nog bli så.

Äntligen har jag fått ordning på mina halsband, armband och ringar. Lådan välte i flytten och jag har inte tagit tag i det förrän nu. Tänkt att jag kommer slita sönder skiten eftersom jag inte har något tålamod i mitt DNA. Men igårkväll andades jag djupt, hällde upp ett glas vin och satte igång. Nu har jag bara väskorna kvar och sedan är det "tredje rummet" klart. Gött!

Varje gång jag tänker på det så skrattar jag. Jag kan se minerna framför mig. Jag kan höra svordomarna, men jag kan inte sluta skratta.

De träffades i somras och nu ska de bli sambo. De ska bo i Tobias lägenhet tills de hittar något annat. Tobias har sålt en del grejor för att få plats med vissa av Lizettes grejer. Lizette vinkar hej då till boendet i Uddevalla och jobbet i Strömstad. Hon vinkar på det nya jobbet i Halmstad. Tobias väntar otåligt. De är lyckliga ihop. Jag är lycklig för att de är ihop. Lycka lycka liksom.

Igår var det min första lördag i butiken. Det var även min första lördag ensam i butiken. Jag var skitnervös inför detta. Men det gick bra och jag var jättenöjd. När jag meddelade några om resultatet, så fick jag flera goa sms. Förutom mina söners fina och härliga sms, så fick jag även från några fina vänner.

På kvällen skulle jag ha mitt första homeparty. Jag passade på att träna på Maries tjejfest. Mama Mia för fulla skogstokiga kärringar. Det blev ingen mjukstart direkt och vi var eniga om att värre än så här kommer det aldrig bli för mig. Men de handlade såpass mycket, så att Marie kommer troligen få en värdinnegåva. Tack goa brudar. När partyt var klart och jag hade packat ner alla saker i väskan igen, så var det dags för mig att börja festa ordentligt. Jag hade lite att ta igen liksom. Senare tog vi taxi till Foxen, där det var fullt ös.

Då jag kom hem på natten, så hade någon fixat så jag kände mig välkommen till sängen. He he...

Förresten, så var det ju en himla bra start ang mitt första homeparty...

Så fort jag ser någon ta en tugga på apelsiner och clementiner så drar det långt bakom mina öron. Vissa gånger fixar jag inte ens doften av dem. Töntigt.

Jag börjar få koll på alla oljorna på det nya jobbet. Jag har bokat in mitt andra homeparty. Jag cyklade jag till jobbet igår, vilket kändes gött. Jag handlade på vägen hem och sedan ramlade jag ner i soffan."Bonde söker fru" och "Bachelor" väntade på mig. När bönnerna var klara så vilade jag huvet på kudden och vaknade när Pär skulle dela ut tjugo rosor. Faen mä. Eftersom jag inte dejtar på egen hand, så får man ju leva på andras glädje. T om det missade jag. Jag är en tönt. En skittrött tönt.