Vi samlades på Hk i lördags för att äta och fira min förstfödde. Konstigt att han fyllt 33, för det var inte så längesedan j a g satt på den stolen känns det som.

Dagen efter köpte jag tulpaner. Grattade mig själv på mammadagen. Sedan bjöd jag på brunch och några ket.

Chrillans snygga dotter Alex kom ihåg att jag blev helt frälst i hennes parfym tidigare i höstas. Så hon beställde hem den och gav mig den i julklapp. Tant blev sjukt glad och ska starta tjugohundrafemton med att dofta gott. Tack så himla mycket Alex.

Jag hittade gamla buggtävlingsklipp på youtube och fastnade vid dem. Tyvärr finns det inget från min tid. Fanns det datorer då förresten? Fanns det tv? Fanns det guldnougat? Jag började på gammeldans när jag var tolv år för att mamma tvingade mig. Hon ville gå ner i vikt och ville ha sällskap. Efter en termin slutade hon och jag gick över till mogendans och bugg. Var i parken och Galejan varje fredag, lördag och söndag. Vakterna visste hur gammal jag var, men släppte ändå in mig. Jag var ju där för att dansa med gubbarna liksom. Åren gick och vi var ett gäng som åkte runt och dansade på olika ställen. Bland annat på Ölands dansvecka. En vardagkväll så ringde min telefon och det var en tränare i Falkenberg som undrade om jag ville börja tävla. Jag sade att hon troligen fått fel nummer, men hon berättade att hon hade sett mig dansa och de skulle bilda en dubbelbuggstrio och behövde en tjej. Det var paret som vunnit SM strax innan som nu behövde denna konstellationen till lag-SM. Jag sa då att hon v e r k l i g e n hade fått fel nummer. Hon gjorde mig iaf nyfiken och när jag funderat så bestämde jag mig för att prova. Vi provade och det kändes bra. Dock så blev det inget lag-sm det året, men det var på det viset jag kom in på tävlingsdans.  Året efter, 1986 så kom jag och min nya partner 12:a av nästan 200 par på SM. Tobias var då fyra år och flängde med runt på olika tävlingar. Jag satte honom i barndans, men efter en gång så vägrade han gå dit och klappa takt och stampa fot. Genom åren så tjatade, tjatade och tjatade jag förgäves på honom att han skulle börja dansa. Tills han skulle spara pengar och jag såg min chans att muta ongen ”En termin är lika med X antal kronor och tycker du inte om det, så ska jag aldrig mera tjata” Som tur var så slapp jag, för han fastnade och sitter fast än idag, tjugofyra år senare. Med Pontan tänkte jag inte göra samma misstag och tjata, så han fick bara hänga med då storebror tävlade. En kväll hittade jag honom gråtandes utanför träningslokalen och fick då frågan varför h a n aldrig fick börja dansa för. Jag sade direkt till tränarna att jag skiter i om ni har en åldersgräns, för ongen ska börja träna NU liksom. Denna chans tänkte inte jag missa och det var för snart tjugo år sedan.

Jösses, som dansen har utvecklats. Både dans och kläder har förändrats.

Filmen är från 1993 och då hade jag slutat tävla. Men man ser att det som gäller är snurr, tramp, snurr och mera tramp. Jag minns att vår tränare lurade oss på tempot i flera veckor före SM. Vi kämpade som djur för att orka/hinna med i sm-tempot och det visade sig sedan att hon "kört oss" i högre tempo än vad vi skulle tävla i. Bra taktik där, eftersom vi då inte längre var så skrämda.

Idag är det mera "sensuellt" och mera showtänk i dansen. Det är inte heller lika viktigt att killen för tjejen på den raka linjen. På både gott och ont att det utvecklats. Speciellt gott angående kläderna. Här är bägge mina söner på Julshowen 2012.

Kuriosa: Caline, som Pontan dansar med, matade jag med sylt på lillfingret då hon var två veckor gammal: Lilly, som Tobias dansar med, delade Pontan spjälsäng med under många middagslurar.

Jag har aldrig varit en föreningsmänniska och ännu mindre velat sitta vid det runda bordet. Men oj vad glad jag är för att jag förde in mina ongar i dansens värld.

Glad och sjukt stolt.

i helgen firade Pontan och Felicia att de varit tillsammans i ett år. Jag minns hans ord för några år sedan "mamma, där går din blivande svärdotter. Hon ska bara få växa till sig lite" Då skrattade jag. Det gör jag idag med. Jag skrattar av glädje för deras skull.

Igår var det dags igen. Tänk att ett år redan gått. Roger, S1, Felicia och jag mötte upp på Kulturhuset igår. Pontan var bara med i ett nummer igår. Ett nummer som jag filmade men inte vill lägga upp förrän imorgon eftersom det är två föreställningar kvar idag. Tobias jobbade med sin nya kamera bakom scenen och tog massa kort som alla de små barnens föräldrar inte hade chans att ta. Hur söta är inte de små då? De som är fyra år och stegar och klappar i takt. Skitsöta.

Jag struntade i att ställa klockan då jag kom hem från krogen. Jag vaknar ju alltid vid sju. Tröttsamt på helgerna kan jag tala om. Denna morgon var det en skatjävel som väckte mig med sitt tjatande. Hade jag haft ett gevär så hade jag sträckt mig efter det. Istället sträckte jag mig efter klockan och såg att den var 08.20 och en kvart ifrån att ongarna skulle hämta mig. Det var inte förrän strax före Lund jag hade fått ner min puls till normalt läge igen. Soooom jag stressade och som jag hann. Vid en mack i Lund gick ongarna in för att betala bensin och handla dricka. Då passade jag på. Öppnade dörren och släppte ut en liten fis. En sån där kvinnlig ni vet. Som luktar hallon och blåser ut små söta fjärilar. I helvete att det var. Jag fick snabbt stänga dörren i rädsla för gasläcka och att hela stationen skulle explodera. Så mitt tips är att inte fisa på en mack dagen efter en rolig kväll. Iaf. På plats så dansade Pontan och Caline både bugg och lindy. De vann bägge disciplinerna. På hemvägen sov denna kärring i baksätet och vaknade till lagom för att ringa och beställa en pizza. Så soffa, pizza, coca-cola och reprisen av "Så mycket bättre" var min söndagkväll. En inte så skitlång söndagkväll.

Jag har sett lite här och där att folk säljer sina gamla mobiler på nätet och tänkte göra detsamma. Så kom jag på att min ajfån4 kan vara bra att ha om min 5:a skulle gå sönder och jag behöver en vikariemobil. Frågade ongarna ang min 3:a och vad de trodde jag kunde få för den. Ouppfostrade är de minsann.

En mysig kväll med La familia i lördags. En trött söndag.