Det skiljer sex år mellan Pontan och Felicia. Det nämns ibland. Idag hade Pontan en bild på Insta. Han lade till texten "Jag och Felicia 1995" He he he...

Påskafton var vi tio stycken som var bjudna på fest till Mini och Steve. Vi hade knytis och jag hade bland annat sånghäfte på mina axlar. God mat, god dryck och högt i tak. Värdparet är skitduktiga på att ställa till evenemang för det är välplanerat och genomtänk.

Fullt ös hela kvällen och frukosten satt riktigt bra den med. Kändes som hotellfrukost.

Igår firade vi Pontan. Tänk att lilleman är 26 år. Ofattbart. Vi var åtta stycken som åt och mös på hk. Sedan tog jag bussen hem och jag tror jag sov innan jag ens hade tittat på kudden. Totalt slut i rutan var jag.

Idag kom ongarna hit på den traditionella födelsedagsbrunchen. Mys!

Efteråt åkte bröderna till Väla för att shopa och mysa och morsan bestämde sig för att göra ingenting. Jag har ju faktiskt skäl att vara trött efter en hel natts förlosnning. Så det så.

Det ringde på dörren och utanför stod förstfödde med massa kärlekskramar, rosor och choklad. Lite snick-snack i soffan innan Tobias åkte hem igen. Jag är varm, både av filten och särleken jag har runt mig.

I alla år har min förstfödde varit en riktig teknikbög. Han har det mesta och har många gånger varit bland de första om det med. Musiktjafset han har där hemma fattar jag noll av. Han har glödlampor som kostar sexhundra kronor styck. Ja 600 svenska kronor för glödlampor, eftersom man kan göra vissa saker med dem. Inga följdfrågor på det tack. Jag vet iaf att de inte kan laga mat, för då hade han inte ätit fläskpannkaka åtta dagar i veckan nu när han är ensam om att sköta köket. Det nya inköpet är en fönsterputsare. Plötsligt ska man kunna se vilket väder det är utanför hans hem. Tack tekniken.

De har a l l t i d rätt menar jag. Oavsett liksom. Därför försökte jag med denna bild och frågade om de kände sig som 25 år igen. Förstfödde svarade ganska snabbt att han kände sig som tre år. Jaha. Den kan man ju varken bli arg på eller ifrågasätta liksom.

För ett tag sedan bytte Pontan mobil. Då hade han denna bild inne på Insta, med texten "Hej alla vänner. Jag har ny telefon och eftersom jag inte är efterbliven, har jag alla nummer kvar"

Alla ord är överflödiga.

Både snabba och långsamma rundorna.

I snabba rundan har Caline orange blus och i den lugna har hon grön blus.

Det är tufft en lördag morgon, när man vinat en del på fredagkvällen. Pontan, Tobias, Caline, Annika och jag åkte ner till Sjöbo för DM i bugg. Färden gick bra och det var mycket kaffe och skratt i bilen ner. När vi steg ur bilen så märktes lantiskänslan direkt och Pontan viftade lite med min regnbågsflagga som låg i bagaget och funderade på om han skulle bli dragen bakom en bil genom byn. Kul då, men ser ju själv att skämtet försvinner i texten. He he liksom. Det var Annikas första danstävling, men inte den sista berättade hon. Det var Halland och Skåne som tävlade mot varandra och Pontan och Caline vann distriktscupen och fick släpa hem det fina priset och en silverpokal i distriktsmästerskapet. De hade stolta morsor i mig och Skatan. Hemfärden var asjobbig pga snöoväder och vi var inte hemma förrän strax efter mellostarten. Den goda pizzan kompenserade de skitdåliga låtarna och vad som hände efter har jag inte en susning om, för då sov jag hårdare än törnrosa. Hårdare, men betydligt mjukare och skönare och bättre och finare och godare och......