Ikväll när jag var och handlade, så skulle jag veva in mina blommor i papper. Skar mig och ni vet ju hur ont det gör. Såna skärsår skojar man inte med. Jag messade Nette och sa att jag vet att hon har ett helvete med cellgift, illamående, blåsor och sprickor, men att hon skulle tänka på MIG som just skurit mig på papper. Hon svarade genast och var väldigt förstående. Hon undrade om jag hade tagit ambulansen och om det var ett trauma för mig. Skönt med förståelse tycker jag. Jag önskar att jag hade lika mycket förståelse för personer som tar sig själva på alldeles för mycket allvar och inte kan plocka ut stören de har uppkörda i röven. Japp, det önskar jag.