Jag läste på fejan att någonstans i Sverige så kommer denna kvinna till traktens tatuerare varje fredag. Varje fredag tar han sig tid att med handskar, sprej och annat sätta dit hennes "låtsastatueringar" Det får henne att känna sig jämlik. Så mycket särlek åt denna man.

Nu skulle jag ju kunnat passa på och skrivit något om att alla borde ha låtsatbilder på sig. Men sådan är inte jag.